Ett hus med olika utsikter

Från ett fönster är världen trist som en parkeringsplats. Från ett annat ser betraktaren segelbåtarna och horisonten. Omvärlden kan se väldigt olika ut. De som utformar den svenska försvarspolitiken styrs bl a av sina bilder av omvärlden. Hur dessa föreställningsvärldar ser ut har forskaren Thomas Jordan studerat.

Av Jan-Ivar Askelin

Sverige eller världen? Vad är viktigast?

Kalixlinjens kanoner eller Amazonas indianer?

Vilka föreställningsvärldar har de beslutsfattare som formar den svenska försvarspolitiken?

Det har Thomas Jordan studerat. Han är kulturgeograf vid Göteborgs universitet och har för ÖCB intervjuat 30 personer som har anknytning till försvarspolitiken. Arbetet har lett till forskningsrapporten Föreställningsvärldar i svensk försvarspolitik.

Thomas Jordan har intervjuat personer från bl a försvarsindustrin, försvaret, kyrkan och Amnesty. Han tycker att samstämmigheten är förvånansvärt stor. Han har inte sysslat med försvarsfrågor tidigare, men håller på att sadla om från kulturgeografi till freds-och konfliktforskning. Jordan menar att den bristande erfarenheten i ämnet har varit en fördel eftersom han nalkats området med öppna ögon. Varje intervju har tagit en dryg timme. Till slut har en modell växt fram som består av tio rutor. (Se grafik bredvid.)

Olika perspektiv på vad som sker
Varje människa vill väl gärna tro att man grundat sin syn på världen efter funderande och resonerande. Det innebär också att man kan ändra sig om argumenten är tillräckligt starka. Men vår föreställning om hur världen ser ut styrs till stor del av andra krafter.

Förenklat kan vi likna Sverige vid ett hus med fönster åt olika håll. Den som är uppväxt under andra världskriget ser omvärlden ur ett visst perspektiv, Kalla krigets generation har sina fönstertittare, Vietnamkriget sina, världen efter Berlinmuren har skapat en annan generation och den 11 september 2001 kanske får en stor betydelse för hur vi ser på världen.

Utanför stugan finns omvärlden, men vi ser olika saker beroende på vid vilket fönster vi står. Alla i stugan är inte medvetna om att det finns fler fönster, att man kan se världen ur olika perspektiv. En del inser att det finns fler fönster, men att bara ett fönster är rätt medan andra menar att man inte kan döma ut någon på grund av val av fönster.

- Denna bild är givetvis inte heltäckande, säger Jordan. Två unga vuxna kan ju se olika saker i sin samtid, en del ser det närliggande och andra det universella som finns mycket längre bort.

Varför har vi ett försvar?
Den självklara frågan vad det är som vi försvarar har inget självklart svar. Det är numera få som talar om fotbredden svensk mark som var värd att dö för, men Sverige är ändå i centrum för de flestas uppfattning. -Nationens existens som oberoende land- låter som något höjt över det dagliga. -Svenskarnas självbestämmande- betonar mer de som bor i denna nation i dag. -Nationella värden- är ett tredje förslag och det mest ambitiösa är principiella värden som -demokrati, människovärde- osv - åtminstone i västvärlden.

Varför ska vi åka utomlands?
En av Försvarsmakten fyra huvuduppgifter är internationella insatser. Det är också den uppgift som försvaret gör varje dag. 300 officerare tjänstgör utomlands. Men varför ska vi göra det? Här är några förslag från beslutsfattarna:

• Stoppa eländet innan det kommer till oss
• Om vi hjälper andra så kommer vi att få hjälp av andra
• Vi ska hjälpa till att minska lidandet i världen.
• Har man gått med i FN, EU osv så ingår det i uppgifterna.
• Visa flaggan. Det kan man göra för att skryta, men också för att vi tycker att vi har något att komma med.
• Försvaret mår bra av att göra något nyttigt.
• Det är bra övning för försvaret.
• Ligger i allas intresse att det internationella skyddsnätet håller.

Att leva i stora och lilla världen
Ett återkommande problem i livet är ju att alla inte tycker som en själv. Så här förklarar de intervjuade varför andra inte kommit fram till sanningen. Några förslag:

-De är naiva, de har inte hängt med i utvecklingen, de har dragit fel slutsatser, de är för lata för att sätta sig in i problemet och de tänker inte längre än vad näsan räcker.-

Man kan säga saker som man inte själv tror på - man har en dold agenda. De verkliga motiven kommer inte fram. Ett regementes fortlevnad motiveras med strategiska och säkerhetspolitiska argument av ortens kommunalråd. Man säger saker för att det låter bra, det är politiskt korrekt. Man är rädd för att säga sanningen.

- Min modell är en av flera möjliga modeller och den ska användas för att kunna diskutera föreställningsvärldar, varför vi tycker på ett visst sätt o s v, säger Thomas Jordan. Modellen har bl a den fördelen att den tar med personer som lever i den lilla och stora världen samtidigt. Man kan vara mälardalsbo och världsmedborgare samtidigt och man kan sätta Sverige i centrum och samtidigt kunna koppla det som man anser är goda svenska värderingar till det globala perspektivet.

Brandsprutan förebygger inte
Vad får man då för svar i de olika rutorna? En person liknar vårt försvar vid en brandspruta. Bra att ha om det brinner, men brandsprutan kan ju inte hindra att det börjar att brinna. Det är viktigt nu att vi ägnar mer kraft åt att se till att det inte brinner än att putsa på brandsprutan.

Denna person anses prioritera värden före intressen. Gemenskapen finns mellan människor som delar vissa värderingar och inte mellan människor som råkar bo i vissa länder. När denna person talar om -vi- så kopplar han sitt öde med den svenska nationen snarare än en vidare krets som världens demokratier eller hela mänskligheten. Han tror vidare att samhällen är utvecklingsbara och att man faktiskt kan påverka det säkerhetspolitiska läget. Han har en vad Jordan kallar systemisk syn på säkerhetspolitiken. Det andra betraktelsesättet är att se världen som ett sorts maktspel där grupper alltid kommer att försöka ta för sig på andras bekostnad och där historien alltid kommer att vara oberäknelig.

De intervjuade finns som framgår av grafiken här mest i den svenska delen av schemat. Man utgår från att säkerhetspolitiken i första hand ska gynna Sverige. De intervjuade är anonyma. Anledningen är främst att en del militärer krävde detta för att ställa upp.

En anonym officer säger att Sverige är för litet för att kunna försvara sig mot ett återupprustat Ryssland.

Detta kan jämföras med en av huvuduppgifterna för försvaret, att hela landet ska kunna försvaras.

Frågan varför vi ska ha ett försvar besvaras av en hög militär så här.

För att försvara människovärdigheten.

Jan-Ivar Askelin är redaktör för Framsyn.

Från Framsyn nr 1-2002 - www.foi.se/framsyn