Med försvarets ominriktning får telekriget en mer framträdande plats

Lärare vid FHS ser hur telekrigsförmåga blir allt viktigare vid internationella insatser

Av Jan-Ivar Askelin

Telekrig är tekniska dueller och i dueller finns det inga hedersamma andraplatser. Kunskap är en förutsättning för att lyckas. Man måste veta mycket om sin motståndare, känna sina egna system och kunna anpassa dem. Det behövs både generalister och specialister och de måste arbeta tillsammans i lag.

- Oavsett hur försvaret kommer att utformas så måste vi ha kvar en kärna och den kärnan utgörs av kunniga officerare, säger major Stefan Frisk som tillsammans med överstelöjtnant Effe Östman undervisar i telekrig på Försvarshögskolan. Ett sätt att öka kunskapen i framtiden kan vara att ”fördjupa sig på bredden”. Istället för att klättra uppåt ska man kunna klättra åt sidan och bli bättre på sitt ämne och läsa in 40 poäng i t ex telekrig.

Vid FHS finns två olika kurser för telekrig - en kurs på fyra veckor och en längre och djupare kurs som ger 20 poäng och ingår i den s.k chefskursen.

Den första kursen, kallad Högre kurs telekrig, är riktad mot totalförsvaret. Varje år tas drygt 20 elever in. Kursen har hållits i tio år och med tiden har kursen byggt upp ett kontaktnät av telekrigskunniga i totalförsvaret. Eleverna orienteras om vad telekrig innebär och besöker förband och inrättningar som FOA, FMV, FRA och Must. Hur antagningen till kursen utformas styrs av de aktuella behoven som t ex försvarets behov av lärare i telekrig. Beviset för en genomgången kurs är ett utbildningsintyg.

Den djupare telekrigskunskapen får den officer som valt teknisk inriktning på den sk chefskursen. Där läser man telekrig som ingår i ämnet ledningskrigföring. Inriktningen är på robusta system, dvs hur man löser problem i den takt som motståndaren skapar dem. I förberedelserna för kursen ingår studier på högskolenivå. Eleverna får också göra laborationer vid FOA och på slutet gå på en av världens förnämsta tekniska högskolor, Naval Postgraduate School i Monterey, Kalifornien.

- Vi ska ge en insikt i det högteknologiska samhällets hot och möjligheter, säger Effe Östman. Det är framtidens chefer vi utbildar. Dessa officerare kommer att gå till Högkvarteret och få en stor betydelse för den framtida utvecklingen.

För att vidga horisonten läser eleverna bl a boken War and Anti-War av Alvin och Heidi Toffler, författarna till böcker som Framtidschocken och Tredje vågen. Paret Toffler säger att mänskligheten nu går in i sitt tredje skede, informationsåldern och att detta naturligtvis påverkar sättet att föra krig. Från bondehärar till industrialismens stora värnpliktsarméer har vi gått in i informationsålderns sätt att kriga med ettor och nollor.

- Beroendet av informationsteknologin ökar ju överallt, säger Effe Östman. Vi behöver ju bara tänka på vad som kan hända med datorerna vid sekelskiftet.

Telekrig och internationella insatser
Stefan Frisk tycker att det blivit bättre skjuts för telekriget på försvarsgrensskolorna. Man börjar inse att detta är viktigt och Stefan Frisk menar att med försvarets ominriktning får telekriget en mer framträdande plats.

Fortfarande kan dock vara svårt att få med telekrig på övningar. Telekrig skapar friktioner, kastar grus i maskineriet. Och lyckas telekriget så misslyckas övningen. Så vem vågar störa radion och lura koket att köra vilse med ärtsoppan? Den defensiva delen av telekriget, skyddet, är lättare att öva. Det kan räcka med granris för att skydda en stridsvagn. Däremot krävs det mycket mer för att hitta och störa motståndarens stridsvagnar.

De internationella insatserna präglar allt mer av verksamheten vid FHS och Effe Östman säger att telekrigsförmågan kommer att blir mycket betydelsefull vid internationell verksamhet. Han menar att det kommer att krävas resurser för att ställa upp utomlands.

- Det är viktigt att göra en elektronisk kartläggning av konfliktområdet och av parternas förmåga. Vilka sensorer finns i området, vilka typer av målsökande vapen osv. Alla dessa data måste läggas in i ett elektroniskt hotbibliotek.

Detta bibliotek är förutsättning för att minska risken för förluster. En annan aspekt av att sända trupp utomlands är att det ska gå att ringa hem. När en amerikansk hangarfartygsstyrka kom hem efter sex månader till havs hade man sänt 1,5 miljoner e-postmeddelanden.

Mänskliga hjärnan telekrigarens mål
Det viktigaste målet i telekriget är trots allt människan. Det är människan som beslutar hur sensorerna ska användas och som tolkar informationen. Man vill nå människans värderingar och förmåga att kunna fatta beslut och komma innanför motståndarens s.k beslutscirklar. Målet kan vara allt från en enkel radaroperatör till ledningen för riket. När maskinerna utvecklas är den mänskliga hjärnan begränsningen liksom vår förmåga att verka under stress. Gerry Larsson, professor och lärare vid FHS:

- Hög stress och osäkerhet minskar vår kognitiva förmåga, t ex att ta in information, analysera den och fatta beslut. Denna försämring blir tydligare ju abstraktare stoff man arbetar med. Hög stress påverkar också hur vi fungerar i grupper. Kunskapen är tyvärr bristfällig om hur kombinationer av stress och telekrigföring inverkar på individers och gruppers funktionsförmåga.

Från FOA-tidningen nr 5-1998 - www.foi.se/framsyn