Träna telekrig

Av Lars Berglund

Vikten av telekrig ökar i takt med den tekniska utvecklingen. Samtidigt övas det mindre, framför allt på grund av ekonomiska skäl, och detta riskerar att minska kunskaper om och tilltron till motmedelsystemen. Ett attraktivt alternativ är datorsimulerade övningar.

FOA använder simuleringsprogram för att studera dueller mellan styrda vapen och motmedelsskyddade plattformar. Dessa program utnyttjas för att studera olika motmedelsåtgärders bästa verkan samt hotsystems prestanda. Genom att utnyttja simuleringsprogram i utbildningsändamål lär sig eleverna betydelsen av olika parametrars inverkan. Detta sker i form av fyratimmars laborationer i den akademiska telekrigsutbildningen i samarbete mellan FOA och FHS (se här).

Datorsimulerat telekrig
Ett annat exempel på hur övning/utbildning kan göras är samarbetet mellan FOAs projekt teknisk hotsystemanalys och marincentrum för att utveckla ett simuleringsprogram för studier av sjömålsrobot (med radarmålsökare) mot fartyg. Olika scenarier har speci- ficerats där varianter på målsökare och motmedelsåtgärder skiljer scenarierna åt. Programmet ska användas inom marinen som ett led i telekrigsutbildningen. Flygvapnet har också visat stort intresse men samarbetet har inte kommit lika långt.

Inom kommunikationsområdet känner många igen de problem med meddelanden som inte kommer fram. Under grundutbildningen hinner man inte alltid med att öva med störd radiokommunikation och ibland kan störning äventyra säkerheten. Trots detta bör personal tränas för att klara sig i störd miljö. Det finns således goda skäl till en behovsanpassad utbildning för att få in telekrig i all verksamhet. En lösning är datorsimuleringar. I projektet stridstekniska systemdueller utvecklas ett program för värdering av störning inom kommunikationsområdet. Programpaketet borde kunna utnyttjas för såväl utvärdering, planering och övning/ träning. Verksamheten kallas talisman (telekrig analys i spelform med hjälp av nätverk). Tanken är att ha ett PC-baserat program i nätverk, där flera personer kan spela mot varandra. Olika beräkningsnoggrannhet används beroende på om det är rörliga eller fasta plattformar. För fasta stationer utnyttjas större noggrannhet än för de rörliga.

Virtuellt och reellt måste mötas
Ett problem är att simuleringar inte ger samma fysiska upplevelse som verkligheten. Den virtuella världen måste således knytas samman med den reella världen. Praktisk träning krävs vilket i sin tur kräver nya utbildningshjälpmdel. En lösning är en störinjektor som är en hårdvarumodul som monteras mellan antenn och radiostation. Alla störmoder som ska användas mot de övade finns lagrade i störinjektorn. En enkel kod skickas via radio till respektive störinjektor - de är alla att betrakta som enskilda individer - som efter initiering skickar störsignal till den aktuella radiomottagaren. Fördelen är att ingen störsignal går ut i etern utan endast till de radiostationer som ska störas.

Det innebär att signalspaning inte kan avslöja de störformer som tränas. Störscenarier kan byggas upp genom att störinjektorerna/ plattformarna rapporterar sitt läge (erhållet via GPS eller motsvarande) till en kontrollstation där närheten till virtuella störare bedöms. På lång sikt hoppas vi att kunna knyta samman talisman med störinjektorverksamheten för att kunna blanda riktiga förband med virtuella för att träna personal både vad avser ledningsfunktion samt överlevnad i störd miljö. Dessutom skapas ett enkelt och roligt sätt att träna telekrig.

Från FOA-tidningen nr 5-1998 - www.foi.se/framsyn