Ögonfarlig laser både tillåten och förbjuden

Införandet av antisensorlaser motverkas i viss mån av de krafter som vill bannlysa laservapen som särskilt inhumana. Internationella Röda korset har länge krävt ett förbud mot laservapen. Sverige och Schweiz har försökt att förbjuda ögonskadande laservapen. Frågan om ett förbud togs bl a upp vid den internationella översynskonferensen av FNs konvention om särskilt inhumana vapen i Wien 1995. Vad gäller antisensorlaser enades man i ett protokoll om att förbjuda användning av laservapen som är specifikt gjorda för att permanent skada ett naket öga. Man förbinder sig vidare att inte sprida sådana vapen. Blindhet som uppstår genom ”tillåten” laseranvändning täcks ej av protokollet. Användning av laser i avståndsmätning och målutpekning regleras ej. Protokollet ger ett visst skydd för den enskilde soldaten men det är alltså inte förbjudet att använda laser mot optiska sensorer. Bländlaser som inte skadar är också tillåten. En bländlaser behöver inte vara farligare än solen. Vår blinkreflex räcker som skydd.

Hotet från antisensorlasersystem inklusive mer konventionella tillämpningar (avståndsmätning, laserutpekning) understryker behovet av varning och skydd. Det finns många laservarnare för den dominerande Nd:YAG-lasern1 med våglängden 1,06 mm. Många av dessa varnare kan ange riktning (ned till någon grad) till den belysande lasern samt viss klassificering. Utvecklingen av nya lasrar för avståndsmätning och antisensorfunktion ökar kraven på varnarna, speciellt avseende våglängdstäckning. Värdet av laservarnare för skydd mot antisensorlaser kan dock vara begränsat. Varnaren hinner inte styra en slutarfunktion så att den skyddar mot kortpulslasrar.

Skyddet mot ögonskadande laser är högt prioriterat. Konventionell optisk filterteknik används speciellt för att skydda mot Nd:YAG-laser. Denna har dock begränsat värde mot framtida våglängdsavstämbara laserkällor. Stora resurser läggs ned för att finna optiska material som kan skydda mot förstörande verkan genom att materialet självt ändrar sina optiska egenskaper när det utsätts för kraftig laserbelysning. Det taktiska uppträdandet kan minska hotet från antisensorlaser t ex genom en sparsam exponering av optiska sensorer.

I Sverige studeras laserskydd och antisensorlasrar för att utröna hotet mot soldater och plattformar samt ge underlag för eventuell egen utveckling av antisensorlaser för skydd mot optiskt styrda vapen. En laserskyddsstudie har gjorts i Försvarsmaktens regi. Där beskrivs behov av teknisk utveckling och försök inom området samt förslag till åtgärder inte minst avseende utbildning. FMV, FOA och högkvarteret är sammanhållande. Laserskydd måste beaktas vid utveckling av nya optiska sensorer men även relativt enkla metoder ger ett visst skydd för äldre utrustning.

Från FOA-tidningen nr 5-1998 - www.foi.se/framsyn