Avlastningssamtal och debriefing minskar stressreaktion efter trauma

Kunskap om psykologisktstöd blir allt viktigare för försvarsmakten

Av Eva-Lena Tedfeldt, Birgitta Andersson och Gerry Larsson

Avlastningssamtal och debriefing är metoder som används för individer eller grupper som har varit utsatta för onormalt påfrestande händelser. Det omedelbara målet med denna typ av bearbetning är att reducera de stressreaktioner som händelsen gett upphov till. Avsikten är också att påskynda återhämtningsprocessen och att identifiera personer som är i behov av ytterligare hjälp. Hypotesen är att ju tidigare åtgärder i form av psykologisk bearbetning sätts in efter en traumatisk händelse, desto lägre är risken att varaktiga psykiska besvär utvecklas.

Försvarsmaktens ökade engagemang i internationella insatser har medfört ett ökat behov av kompetens inom området psykologiskt stöd. Inom försvarsmakten och bland yrkesgrupper som utsätts för extrem stress är avlastningssamtal och debriefing de idag mest använda metoderna för bearbetning av traumatiska upplevelser. Inför internationella uppdrag strävar man efter att bibringa samtliga chefer kunskap i att genomföra avlastningssamtal. Några brukar dessutom vara utbildade i debriefingteknik.

Under 1997 genomförde Försvarshögskolan en djupintervjustudie med syfte att nå en fördjupad förståelse för vilka faktorer som bidrar till att avlastnings- och debriefingsamtal fungerar bättre eller sämre (Larsson et al. 1998). Studien visar på framförallt tre nyckelfaktorer.

1. Trygghet och kompetens hos den som leder respektive trygghet i gruppen har en avgörande betydelse.
2. Det finns moment i själva samtalet som måste genomföras på ett metodtroget sätt för att samtalet ska få hög kvalitet. Ett exempel på sådant moment är en ingående genomgång av fakta i samband med händelsen.
3. Organisationens stöd för psykologiskt omhändertagande i form av avlastningssamtal och debriefing betyder mycket.

Debriefing
Den internationellt mest kände läromästaren på området, amerikanen Jeffrey T. Mitchell, utarbetade i början av 1980-talet en modell för ambulanspersonal i USA som han kallade ”critical incident stress debriefing”. Ungefär samtidigt skedde en liknande metodutveckling i Australien av Raphael. Modellen har vidareutvecklats och modifierats av andra, till exempel Atle Dyregrov och Aare Holen i Norge samt Gerry Larsson i Sverige. Den har mest använts på personal som varit direkt involverad i traumatiska händelser.

Mitchells modell för debriefing består av sju faser; introduktion, fakta, tanke, känslor, symtom, undervisning samt avslutning. Flera andra varianter finns. Den som används vid hemkomstsamtalen på Swedint är en svensk bearbetning av Mitchells och Dyregrovs modell. Observeras bör dock att hemkomstsamtalen per definition inte är att betrakta som debriefing eftersom dessa samtal behandlar sex månaders upplevelser. Principen är dock den samma.

En debriefing tar cirka tre timmar och innehåller fler faser än ett avlastningssamtal. Man går också djupare i varje fas. En typisk debriefing äger rum 1-3 dagar efter en traumatisk händelse. Oftast handlar det om ett möte som varar i 2-3 timmar. Om det är fler än sex deltagare bör det vara två ledare som ansvarar för samtalet.

Avlastningssamtal
Avlastningssamtalet är en kortversion av debriefing. Det innehåller färre faser och man går inte lika djupt som vid en debriefing. Tyngdpunkten ligger på genomgång av fakta och en mer spontan utlevelse av känslor. Stockholms brandförsvar har som rutin att genomföra ett avlastningssamtal efter psykiskt belastande uppdrag. Svenska soldater på uppdrag i Bosnien erbjuds oftast ett avlastningssamtal direkt på plats om truppen drabbats av traumatiska upplevelser.

Samtalet ger också en möjlighet att räta ut eventuella oklarheter kring händelsen och det kan ses som ett sätt att lägga det inträffade bakom sig. Under samtalet görs även en bedömning av om det föreligger behov av ytterligare insatser, tex en debriefing.

Om kvalitet
Ledaren/ledarna måste, förutom utbildning i tekniken, ha god självkännedom och veta var de egna gränserna går. Man måste också veta när det är dags att länka över till annan form av hjälp.

Debriefing och avlastningssamtal måste ingå i ett större organisatoriskt sammanhang. Ingen krishanteringsmetod fungerar isolerat utan måste integreras i organisationens helhetssyn på sin personal. Det måste finnas kunskap om och acceptans för psykiska efterreaktioner i hela organisationen. Krishantering i alla dess former måste därför ingå i en organisations arbetsmiljötänkande. När krisen slår till är det för sent att börja planera.

En fylligare dokumentation av den genomförda undersökningen slutförs för närvarande i form av en handbok. Denna vänder sig i första hand till dem som i sin yrkesroll arbetar med eller är intresserade av att börja arbeta med debriefing och avlastningssamtal. Målet har varit att beskriva verktygen avlastningssamtal och debriefing, hur de bör användas, för vilka och av vem. Vi har också velat väcka tankar kring frågor vars svar endast kan erhållas ur ytterligare forskning.

Mer att läsa
Larsson, G., Andersson, B., Lundin, T., Michel, P-O., Tedfeldt, E-L. (1998). Hantering av extrem stress. Två studier av debriefingsamtal. Rapport från Ledarskapsinstitutionen, Försvarshögskolan, serie I:5.

Larsson, G., Andersson, B. & Tedfeldt, E-L. (under utarbetning). Toward an understanding of psychological debriefing: A grounded theory approach.

Andersson, B., Tedfeldt, E-L. & Larsson, G. (under utarbetning). Krishantering - Om att leda samtal efter traumatiska upplevelser (arbetstitel).

Från FOA-tidningen nr 4-1998 - www.foi.se/framsyn