Klippandådet

FOA hjälpte polisen avgöra hagelskotts farlighet

Av Jan-Ivar Askelin

I det riksbekanta skottdramat i Klippan där en man sköt med hagelgevär igenom ett fönster in i en lägenhet har ett samarbete mellan polisen och FOA snabbt kunnat ge svar på frågan hur farligt hade det varit för mannen i lägenheten om han hade blivit träffad.

Eftersom man inte hade några kunskaper om verkan av ett hagelskott som först passerat ett treglasfönster, kunde inte polisen lösa gåtan. I USA är hagelgevär vanliga mordvapen, men att ta planet dit med gevär, patroner och treglasfönster var inte gjort i en handvändning. Inte heller Tyskland var något alternativ. Men FOA kanske kunde komma till Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping från ena hållet och kriminalpolisen i Helsingborg från det andra?

Så blev det och FOA tog med sig en unik sk mätram som kan användas för att mäta splitters hastighet och verkan. En försöksuppställning gjordes och en skinka fick agera försöksperson. Av de 106 hagel som fanns i patronen nådde 34 fram till skinkan. Fyra hagel trängde djupt in, resten stannade i ytskiktet. Passagen genom treglasfönstret mer än halverade haglens hastighet. FOAs dokumentalister sökte vad som var skrivet som hagelvapen och fann en tumregel, som säger att fyra hagel som tränger djupt kan orsaka en skada som måste opereras.

Läkaren Thomas Kjellström vid FOA, som varit expertvittne vid rättegången, anser att skadan kunde ha varit livsfarlig om haglen trängt in i bröstkorgen och tex slitit av pulsådrorna på revbenens undersida. Åklagaren bedömde också skottet som mordförsök.

Förutom Thomas Kjellström, deltog dokumentalisten Berit Forsberg, höghastighetsfotografen Kaj Ormegaard, forskningsingenjörna Melker Skoglund och Ola Bergman samt forskarna Håkan Axelsson och Lars Gunnar Olsson.

Från FOA-tidningen nr 4-1998 - www.foi.se/framsyn