Försvarsforskning

Forskningen i Sverige inriktas i allt högre grad mot områden som bestäms utanför forskarvärlden. Forskning förväntas ge avkastning genom att lösa samhällsproblem - särskilt ekonomiska. Utvecklingen inom försvarsforskningen är i många avseenden parallell. På en punkt skiljer sig försvarsforskningen emellertid från annan tillämpad forskning. Försvaret har en egen forskningsorganisation - FOA, FFA och FHS. Detta är en styrka när det gäller att få forskningens resultat till användarna. Försvarsforskningen arbetar på stor bredd. Forskningen arbetar mot framtiden, men också för att lösa dagens akuta problem.

Så verkar försvarsforskningen

Av Hans Elger

Vidgad säkerhet
Den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa innebär att forskning och teknik måste inriktas mot de nya uppgifterna. Säkerhetsbegreppet får en vidare innebörd där andra hot än de rent militära ges ökad vikt. Militära hot från områden också långt utanför våra gränser blir relativt sett viktigare. De inre europeiska etniska motsättningarna är ett hot också utanför de direkta oroshärdarna. Sårbarhet hos samhällets infrastrukturer skapar nya risker.

Osäkerheterna för försvaret är stora. Det gäller att genom forskning och studier skapa bilder av de nya utmaningar försvaret kan ställas inför, för att vi ska upptäcka och ta till oss det nya. Genom forskning kan vi finna sätt att lösa dagens och framtidens uppgifter. Genom att utbilda försvarets ledare så att de kan hantera osäkerheten i planering och i operativ verksamhet ska vi få ett försvar som kan lösa de nya uppgifterna.

Försvarsforskningens operativa roll har genom de kriser och problem vi ställs inför redan idag tydliggjorts. Försvarshögskolans forskning om medverkan i internationella operationer är ett tydligt exempel. Här ger forskningen genom systematisk utvärdering ett vetenskapligt underlag för att förändra vårt sätt att agera, för att utforma våra förband för internationella insatser och för att förbättra utbildningen. Genom satsning på forskning kan vi lära av våra misstag snabbt och identifiera sätt att rätta till dem. Forskning på fronten - men i en annan och mera konkret betydelse än vad som normalt läggs i detta begrepp !

Försvarsforskningen har under lång tid stött svensk medverkan i internationella strävanden att kontrollera och begränsa rustningar inom NBCområdena. FOA är en viktig kugge i det internationella samarbetet. Dessa aktiviteter har genom Irakkonflikten blivit mer akuta.

Miljöfrågorna har kommit mera i fokus inom försvaret och försvarsforskningen. FOA har gjort avgörande insatser vid många kemiska olyckor. I det kalla krigets efterföljd har miljökatastrofer på det forna Sovjetunionens territorium blivit uppenbara. Där arbetar FOA utifrån sina kunskaper inom området skydd mot nukleära vapen och tillsammans med andra forskningsinstitutioner med Kolahalvöns allvarliga miljöproblem.

Försvarsspecifikt
Inom försvarsspecifika teknikområden måste försvaret självt stå för både den tillämpningsnära och den grundläggande forskningen. Det finns försvarsspecifika områden inom tex telekrigföring, spaningsteknik, skydd mot biologisk och kemisk krigföring och vapenteknik. Ett exempel är penetrationsmekanik. Den ger grunderna för ballistiskt skydd - t ex pansar - mot vapen och hur stridsdelar ska utformas för att få verkan. Förloppen är i många avseenden extrema och saknar civila motsvarigheter. Den forskning som lyfts fram i artikeln om den ”stela väggen” kan ge oss bättre skydd, men varnar oss också för att våra egna pansarvapens effekt kan minska.

Försvarsforskningen ska vara den larmklocka som gör att vi i tid kan upptäcka behovet av att anpassa försvaret till sådana nya krav, samtidigt som den ger oss lösningar för att göra detta.

Civil forskningsfront
Försvarsforskningen måste följa, utvärdera och omsätta de civila kunskaperna i försvarstillämpningar. Detta görs genom samarbeten mellan civil forskning och försvarsforskning. Grundläggande insatser görs inom den akademiska forskningen medan de mera användarnära insatserna görs i projekt där försvarsforskarna omsätter grundforskningens nya kunskaper i tillämpningar.

Ett exempel är tillämpningen av fenomenet stokastisk resonans - som kanske redan sonarens mästare, delfinen, utnyttjar. De möjligheter som modern matematik ger att behandla olinjära system och fenomen av sk kaosnatur kan göra sensorer användbara även där traditionell linjär signalbehandling är otillräcklig. Ett fysikaliskt fenomen av denna natur är s k stokastisk resonans. FOA samarbetar med de främsta internationella forskarna inom området och med en grupp vid Uppsala universitet. Genom att denna grupp också är knuten till Stiftelsen för strategisk forsknings satsningar inom avancerade instrument- och mätmetoder kan försvarsforskningen också nyttiggöra de omfattande satsningar som Stiftelsen för strategisk forskning gör.

Ytterligare ett samarbete, som visar på försvarsforskningens roll som brygga från grundforskning till försvar, är det mellan FOA och Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Här gäller det att utnyttja landvinningar inom modern materialteknik för att göra mål svårupptäckta.

Användarna
Det räcker inte med att vara världsmästare i forskning. Det gäller också att nyttiggöra den. Kraven på försvarsforx skningen är lika hårda som på den civila, och förutsättningarna att möta dessa krav är mycket goda. Nätverken till industri och försvarsmyndigheter är etablerade. Arbetet i forskningen bedrivs i form av problemorienterade projekt där forskare med olika kompetenser samverkar samtidigt som det också bedrivs forskning som är mera grundläggande och kunskapsuppbyggande.

FOAs insatser inom antennintegrerad mikovågsteknik visar hur forskning nyttiggörs inom försvaret. Framsynta satsningar gjordes vid mitten av 80-talet för att bygga små antennelement som kunde kombineras till hela gruppantenner. Avsikten var att kunna att bygga effektiva antenner med stor upplösning utan att behöva bygga stora antenner. Forskningsinsatserna var lyckosamma - den grundläggande tekniken kunde demonstreras. Överföringen av FOAs kunskap till industrin stöddes av FMV.

Nästa steg är att på uppdrag av FMV hjälpa till med att ställa kraven rätt gentemot industrin vad gäller framtida nosradar för JAS. Genom att samverka med FOA får FMV kunskaper om vad som kan krävas av en framtida radar baserade på experimentell verksamhet och oberoende av industrin.

Internationellt nätverk
Beställningarna till amerikansk och europeisk försvarsindustri har minskat med stora strukturförändringar som följd. Den ökande betydelsen och användningen av civil teknologi för militär användning driver ytterligare på denna omstrukturering. Avspänningen har för svensk del inneburit att synen på det säkerhetspolitiska värdet av inhemsk försvarsindustri har förändrats och möjligheterna för internationell samverkan ökat. Idag medverkar svensk industri i militära europeiska utvecklingsprojekt. Också försvarsforskningen påverkas. Samverkan växer fram mellan länder.

Försvarsforskningen har stött denna process. FOA har genom studier av internationella villkor för försvarsindustrin visat att dessa villkor innebär ett starkt behov av att integrera industrier internationellt. Studierna har gett viktiga utgångspunkter för att förändra rollspelet mellan stat och näringsliv. Dessa studier är ett exempel på försvarsforskningens uppgift i policyfrågor inom försvaret.

FFAs arbete inom flygteknikområdet ett gott exempel på att integrera forskning och teknik internationellt. Arbetet bidrar till att säkra vår position inom det europeiska flygtekniska samarbetet. Även FOAs insatser att systematiskt bygga upp samverkan med utländsk försvarsforskning kan nämnas. Samarbetet ökar starkt. Ett annat exempel är FHS som genom att föra samman internationell militär expertis i symposier öppnat dörren mot internationella strömningar inom områden som operationer, strategi och ledning.

Från FOA-tidningen nr 3-1998 - www.foi.se/framsyn