Eurofightern är inget för småföretagare

För att vara med i på den internationella arenan krävs att vi har ett eget nationellt program, skriver Anders Gustafsson som är ansvarig för FFA:s internationella kontakter. Flygteknik är viktig för försvarsforskningen. Sverige är ett litet land och av tradition har vi samarbetat med utländska kolleger. Nu står den svenska flygsektorn inför utmaningen att anpassas till en omvärld som snabbt förändras. Det är i dag få och stora koncerner som kan driva ett flygplansprojekt.

Av Anders Gustafsson

Världens flygindustri förvandlas. I USA har sammanslagningar till ett fåtal stora koncerner gjorts och i Europa har ansträngningarna intensifierats att omvandla Airbuskonsortiet till ett gemensamt företag och Airbusländerna har krävt en plan för genomförandet. Det talas om ett European Aerospace & Defence Company. Svensk flygindustri söker sin roll i dessa förändrade strukturer. Ett första viktigt steg var Saabs samverkansavtal med British Aerospace, BAe, kring JAS och under våren har BAe gått in som delägare i Saab.

Flygteknik är en viktig del av svensk försvarsforskning. Förutsättningarna är annorlunda än för försvarsforskningen i allmänhet. Genom att de flesta flygtekniska discipliner är av dual use-karaktär - både civil och militär användning - har svensk flygteknisk forskning tidigt kunna delta i många internationella samarbetsprojekt och därigenom bygga för framtiden viktiga nätverk.

Den svenska satsningen på flygteknisk forskning och teknik, FoT, är blygsam i ett internationellt perspektiv. Svensk flygteknik har en lång tradition av tekniksamverkan med forskningsorganisationer och företag i USA och i Europa.

”Flygindustrin har stärkt sin exportroll”
NFF - Nationellt flygtekniskt forum - som är ett samverkansorgan mellan flygindustrin (Saab, Volvo Aero), myndigheter (FMV, FFA, FOA) och högskolor (KTH, LiTH, CTH) har formulerat en vision för svensk flygteknik, som bla innefattar:

• Flygindustrin har stärkt sin roll som en viktig del av svensk exportindustri genom en ökad internationell konkurrenskraft. I denna vision ligger att industrin funnit en roll i internationella samarbetsprogram inom väsentliga områden.
• Förmågan att konstruera flygplan och integrera komplexa system har kunnat bibehållas och vidareutvecklas. Flygindustrin kan vara systemsammanhållande för produkter inom vissa marknadssegment och för olika demonstratorprojekt.

En teknikutveckling pågår nationellt och inom internationella samarbetsprogram. Nyckelteknologier utvecklas och tillämpas i demonstratorprogram som ger Sverige en fördjupad teknologibas.

Flygtekniken har funnit en roll inom de europeiska forskningsprogrammen som är samordnad med nationella satsningar. De europeiska programmen utnyttjas i en medveten strategi. Sverige deltar på ett kvalificerat sätt i internationella demonstratorprojekt.

Europeisk samverkan
Utvecklingen i Europa under det senaste decenniet har inneburit multinationell forskning för flygteknik och olika rymdprogram. Huvuddelen av detta samarbete är civil flygteknik. FFA, Saab och Volvo Aero deltar inom EUs ramprogram som Garteur (Group for aeronautical research and technology in Europe) och Europeiska rymdstyrelsen, ESA.

Med flera länder finns bilaterala memory of understandning, MoU, vilka möjliggör gemensamma projekt för militära tillämpningar. Sverige är nu på väg in i WEAO-samarbetet, Western european armaments organisation.

FFA (samt Saab och Volvo) har länge varit med i EUs flygtekniska program. FFA har under det sk fjärde ramprogrammet deltagit i 24 projekt inom aerodynamik, hållfasthet, akustik och vindenergi. Drygt hälften av projekten har avslutats men den senaste omgångens projekt har påbörjats under 1998.

Även om dessa projekt är civila eller dualuse har deltagandet inneburit ett värdefullt nätverksbyggande som är en viktig bas för framtida samverkan.

Sju europeiska flygforskningsinstitut - bland dem FFA - undertecknade 1994 ett avtal, Aerea, för att stärka teknologibasen för flygindustrin. Aerea representerar institutens gemensamma intressen gentemot flygindustrin och EU.

Instituten har gått samman och utvecklat ett samverkansmönster av ömsesidigt beroende. Denna långsiktiga vision innebär ett utvecklat forskningsamarbete som bl a innehåller forskningsgrupper med gemensam ledning.

Samarbetet om vindtunnlar
Samverkan för ett rationellt utnyttjande av olika provningsanläggningar (främst vindtunnlar) och därtill hörande mät- och försöksteknik är en annan viktig inriktning. Som ett led i detta har bi- och trilaterala överenskommelser kring vindtunnlar träffats eller är på gång mellan några av instituten. FFA deltar inom Aerea i arbetsgrupper för samverkan kring vindtunnlar, superdatorutnyttjande, flygsimulatorer samt design och tillverkning av vindtunnelmodeller.

Forskningssamverkan med flera av Aereainstituten genomförs bl a inom ramen för EU- och Garteurprojekt. I dessa projekt deltar också industrier.

Garteur är ett samarbete på regeringsnivå mellan Frankrike, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Sverige, och Tyskland för att stärka samarbetet inom flygteknisk forskning. Samarbetet omfattar såväl civil som militär flygteknik och sker i forskningsprojekt där forskningsorganisationer och flygindustrin deltar. FFA är med i cirka tio projekt, i flera fall tillsammans med Saab.

Garteur avser att med flygindustrins och institutens organisationer utveckla en linlje med prioriteringar för flygteknisk forskning och teknikutveckling. Denna ska utgöra grund för såväl nationella satsningar som för EU-program. Sverige har under 1996 och 1997 varit ordförande för Garteursamarbetet med sekretariatet förlagt till FFA.

Som en start för ett bredare samarbete utpekas forskningsprogram inom olika teknikområden, varav flera är av intresse för FFA och svensk flygteknik. Programmen omfattar grundläggande och tillämpad forskning samt teknologidemonstratorer. Projekten finansieras med såväl nationella medel som tex inom EUs ramprogram.

Det krävs planering på lång sikt
En långsiktig kompetensförsörjning är nödvändig för industrin och för att köpa och använda moderna flygsystem. Forsknings- och teknologiprogram, vilka direkt eller indirekt kopplas till pågående och planerade utvecklingsprojekt, lägger grunden för den framtida konkurrensförmågan. Det är dock väsentligt att FoT-verksamheten planeras med på längre sikt än aktuella utvecklingsprojekt. Det är också naturligt att högskolor, forskningsinstitut och industri har olika tidsperspektiv för sin FoT-verksamhet.

För den svenska flygsektorn anpassning till omvärlden är det nödvändigt med en långsiktig nationell FoT-verksamhet, vilken samordnas med pågående europeiska flygforskningsprogram. Ett starkt nationellt program utgör basen för deltagande i olika internationella samarbetsprogram. Målet ska vara att vidareutveckla och stärka den svenska flygindustrins konkurrenskraft i en föränderlig värld samt att tillgodose förvarets behov.

Från FOA-tidningen nr 3-1998 - www.foi.se/framsyn