Hårda krav på krockkuddar i bilar revolutionerar militär navigering

Civila komponenter och effektivare tillverkning ger prisras på precisionsvapen

Av Jan-Ivar Askelin

Högre, längre, snabbare - och dyrare. Så beskrev för tio år sedan Erik Berglund vid FOA robotutvecklingen. I dag är det fortfarande högre, längre och snabbare som gäller. Men den stora revolutionen är att det har blivit billigare.

Erik Berglund är tillsammans med Olof Söderqvist ansvarig för att leda det stora projektet Precision engagement i vilket FOA är motorn.

- Ett bra exempel på hur mycket billigare det har blivit är den amerikanska kryssningsroboten Tomahawk som för tio år sedan kostade motsvarande elva miljoner kronor. Idag får man en Tomahawk för fyra miljoner kronor. Och då har det också blivit bättre, säger Erik Berglund. Förklaringen till prissänkningen är i första hand att man använder civil teknik i högre utsträckning och dessutom har tillverkningen förenklats.

Bilindustrin ger billigare bomber
Erik Berglund säger att den främsta anledningen till att precisionsvapnen blivit billigare och därmed också vanligare är en revolution i navigeringssystemen.

Den amerikanska militärens version av satellitnavigeringssystemet GPS har idag en noggrannhet på tio meter. Snart är man nere i fem meter och vid 2020 är felet bara någon meter. Dessutom har den militära GPS blivit allt svårare att störa. Ett modernt styrt vapen har både hängslen och bälte. Skulle GPS svika så finns tröghetsnavigeringen kvar och där har den stora revolutionen ägt rum.

Förr kostade ett kvalificerat tröghetsnavigeringssystem, som sitter tex i ubåtar och kärnvapenrobotar, flera miljoner. I morgon får man ett sådant system med lika bra prestanda för runt 10000 kr och det är inte större än en tändsticksask.

- Förklaringen är att komponenterna i dessa system, accelerometrar och gyron, idag masstillverkas i bilindustrin, säger Erik Berglund. Accelerometrar styr bla krockkudden. Det ställs hårda krav på dessa accelerometrar. De får inte utlösa i onödan och inte för sent. De måste tåla hetta, kyla och att skakas om.

Dum järnbomb blir intelligent
Precisionstrenden innebär att förr eller senare så förädlas även en gammal dum järnbomb från kalla kriget till ett precisionsvapen. Med en tillsats i form av navigeringssystem, styrautomat och roder så förvandlas en dum bomb, som i princip sett likadan ut sedan första världskriget, till ett precisionsvapen kallad JDAM, joint direct attack munition. Förvandlingsnumret kostar bara 200000 kr och precisionen är cirka tio meter. JDAM utvecklas i nya versioner och vid ett prov häromåret fälldes en sådan bomb från 15000 meters höjd och passerade genom vindar som blåste i över 150 km/h, fångade upp GPS-signalen trots att den var störd - och träffade tre meter från pricken. Förses en JDAM med utfällbara vingar påstås den ha en räckvidd på över sex mil. Och detta alltså utan motor. Under Gulfkriget var åtta procent av antalet bomber ”smarta”. I Kosovokriget hade siffran stigit till en tredjedel. USA har målsättningen att inom en inte avlägsen framtid kommer precisionsvapnen att vara i majoritet. Enkla vapen blir undantag.

- Det är inte bara tekniken och ekonomin som driver denna trend, säger Erik Berglund. Av stor betydelse är också att man vill hålla nere förlusterna. Och det gäller inte bara de egna. Termen vapen med graderad verkan bygger just på detta att man genom att utnyttja precisionen inte ska skada mer än nödvändigt. Krig med färre bommar innebär nödvändigtvis inte att det blir blodigare. Den bomb som missar en stridsvagn och istället träffar ett bostadshus kan döda många.

Allt kopplas samman i nätverk
Minst lika viktig som trenden mot bättre vapenprecision är trenden att i allt större omfattning integrera olika system med varandra. Olika typer av sensorer med allt bättre upplösning integreras i nätverk, där informationen från sensorerna kan användas av olika typer av vapensystem.

Det är detta framtidens integrerade slagfält med precisionvapen som nu under ett knappt år ska studeras. En vision ska presenteras i december. Vad precision engagement ska heta på svenska vet man inte. Effektiv insats säger dock vad det handlar om.

Studien ligger inom ramen för Revolution in military affairs, RMA med koppling till dominant battlespace awareness och ledning. (Se grafik.) Tonvikten ligger på det militära våldet. Även om man inte ska använda det så ska det ändå finnas med som ett hot.

-Vi ska klara av allt från telefonsamtal från ÖB till armébrigad eller torpeder säger Erik Berglund.

Direktionsvåning och verkstadsgolv
Studien sker förenklat uttryck i två faser. En grundläggande vårtermin och så en höst där man tittar mer på djupet och testar olika system. Studien kan tänkas som ett kontorshus där direktionen, som vanligt, sitter i översta våningen och tittar ut över världen och gör upp önskelistor. Längre ned i huset på verkstadsgolvet studeras vilka drömmar som är möjliga. Verkstadsgolvet är kompetensgrupper som tex sensorer, vapenteknik, datafusion, samband, spel och värderingar. Framåt sommaren ska det finnas idéer till en vision och Erik Berglund hoppas att man då ska kunna peka ut förmågor som Försvarsmakten behöver för att kunna lösa olika typer av uppgifter 2020.

Det ska finnas en bredd i visionen med utblickar mot omvärlden och inte bara vad gäller teknik utan även möjliga konfliktanledningar i framtiden. För att inte låsa sig vid en blågul vinkel ska även en utländsk syn tas med.

Olika typer av tekniska system som kommer fram under våren ska testas i spel där man i princip resonerar sig fram del vad som håller, var flaskhalsarna är osv. På hösten studeras fler scenarier, man tränger in djupare i detaljerna och så växer frågeställningar fram. Dessa frågor får sedan tas till industrin och andra experter.

FOA och FMV har i decennier tittat in i den tekniska framtiden och så sent som 1998 var Erik Berglund redaktör för rapporterna Teknisk hotbild 2015-2025 och Teknisk-strategisk studie av det digitala slagfältet.

- Mycket har vi redan gjort, säger Erik Berglund. Det nya är att vi fördjupa oss och skapa en vision som ska passa Försvarsmaktens väg mot den militära revolutionen.

Från FOA-tidningen nr 1-2000 - www.foi.se/framsyn