Satsa på användaren i RMA-världen

Av Gunnar Dahlbäck

Människan är mycket flexibel och anpass ningsbar men bara till en viss gräns. Historiskt sett har operatören varit tvungen och oftast lyckats med att kompensera uppenbara brister i tekniska lösningar. Detta har skett till priset av långa och dyra utbildningar och det har krävts stor erfarenhet för att uppnå efterfrågade prestanda. Trots detta har resultatet ibland blivit haverier som tillskrivits den ”mänskliga faktorn”.

Vi får inte luras att tro, att vi direkt kan lägga ut ett utvecklingsprojekt på industrin (för att låsa eventuella medel eller rädda försvarsindustri), och att vi, i efterhand, alltid kan justera bristerna i anpassningen människa-maskin. Erfarenheterna förskräcker!

Med alltmer komplexa och samverkande system duger inte detta. Ett misslyckande blir alltför kostsamt för såväl samhället som individen därför att en önskad systemeffekt inte kan uppnås och att ett eventuellt haveri kan resultera i en katastrof.

Idag är det närmast vår fantasi som begränsar ett tekniskt system. Om vi använder denna potential till att utveckla system efter användarens behov och möjligheter kan vi med stor sannolikhet uppnå effektivare och säkrare system som även passar användaren.

Vinsterna med att utforma system utifrån ett användarperspektiv är en förutsättning för att:

• nå effekt i ett komplext system
• minska utbildningskraven och utbildningsvolymen
• nå lägre underhålls- och klargöringskostnader
• minska risker för felhantering och haverier
• sänka operatörens arbetsbelastning

Utan papperskorg stannar datorn
Ett exempel på detta är det idag självklara gränssnittet mellan datoranvändare och dator med ikoner och fönster. Vem kan idag tänka sig en arsenal av specialkommandon för att redigera en text? Andra exempel är de mobiltelefontillverkare som lagt ner ett stort arbete med att få fram intuitiva gränssnitt. Dessa telefoner har nu en majoritet av världsmarknaden. Ett avskräckande exempel är när tillverkarna av videobandspelare låtit sina kreativa ingenjörer mata in så många funktioner som möjligt genom ett otal olika knapptryckningskombinationer. Ingen normal användare kan komma ihåg dessa kombinationer och därmed kan de inte utnyttja funktionerna.

Dålig anpassning kan kräva liv
Brister i anpassning till användaren är inte bara en fråga om marknadsandelar eller nöjda kunder. Felgrepp, missuppfattningar och bristande omvärldsuppfattning vid hantering av ett system inom tex sjukvården, transportsektorn eller inom försvaret kan leda till katastrofala följder - patienter kan dö, spårvagnar kan löpa amok, flygplan kan haverera och militära förband kan misslyckas. Ofta skylls dessa katastrofer på den ”mänskliga faktorn” när det, i själva verket, är systemutformaren och konstruktören som misslyckats eller inte haft de tekniska möjligheterna att anpassa systemet efter de operatörer som ska nyttja det.

Flygkrascher var inte oundvikliga
I stort kan samtliga flyghaverier i försvaret de senaste 10 till 20 åren härledas till en brusten länk i samspelet mellan föraren och flygplanets system. Fungerande flygplan har ”flugits i backen” med föraren ombord eller föraren har tvingats lämna ett flygplan i ett okontrollerbart flygläge. Hade samspelet fungerat hade de flesta av dessa haverier kunnat undvikas.

Hur kan vi arbeta för att utforma system och system-av-system (bla i linje med principerna enligt Revolution in Military Affairs, RMA) för att nå bästa möjliga systemeffekt?

Vi måste etablera en övergripande systemutformningsprocess som utgår från användarens behov och möjligheter. Det duger inte att låta en specialist på humana faktorer granska ett redan utvecklat system för att eventuellt rätta till de värsta misstagen.

RMA-försvaret ett komplext system
Framtidens försvar ska baseras på en balans mellan komponenterna information-ledning-verkan, vilket kräver nära samverkan i realtid mellan många komplexa system. Det nya försvaret (RMA) uppfyller till alla delar definitionen på ett komplext system bestående av hårdvara, mjukvara och människor.

I alla komplexa system finns det en operatör/beslutsfattare, dvs det finns inga obemannade system. Obemannade flygande system tex har flera operatörer.

Viktiga komponenter i en användaranpassad systemutformningsprocess är auktoriserade användargrupper, väldefinierade systemutformningsaktörer (vem som gör vad), väldefinierade processteg, samt validerade verktyg avseende kravframtagning, utformning och utvärdering.

Vägen till framgång
I ett första steg bör vi konkret visa vad som kan uppnås med hjälp av ett applikatoriskt exempel; ett nytt aktuellt system som befinner sig i en studiefas och där målsättningen är en framtida anskaffning. Fördelen med detta arbetssätt är att deltagarna i projektet kan avsätta tid eftersom verksamheten blir en del av den ordinarie verksamheten, dvs engagemanget ökar. Dessutom kan resultaten direkt återföras till den skarpa systemutformningen.

Vad innebär det i praktiken att arbeta med en användarorienterad systemutformningsprocess? När de första tankarna på ett nytt system föds tar man samtidigt fram en första uppgifts- och användaranalys, där de olika typsituationerna bryts ner i välstrukturerade delar inför det fortsatta systemutformningsarbetet. Varje beslutsfattare och operatör definieras med avseende på bla utbildningsbakgrund och erfarenhet.

Utifrån de övergripande ”förmågekraven” samt de begränsningar som definierats av beställaren (arv, ekonomi, tidplaner, utbildningsstatus etc) och databaserna för uppgifts- användaranalys och användarprofil, kan det första skissartade systemutformningsarbetet påbörjas. I detta första studieskede, som kanske påbörjas 5, 10, 15 år innan ett anskaffningsbeslut tas, får tankarna flöda fritt inom de ramar som de styrande dokumenten ger.

Olika realiseringsförslag utvärderas med olika metoder. Från allra första början inrättas formaliserade användargrupper med aktiva beslutsfattare och operatörer. Dessa leder arbetet med att ta fram u/a-analyser och användarprofiler, användarkrav och begränsningar. Användargrupperna har även en avgörande roll vid utvärdering av de olika realiseringsförslagen. Hela tiden under detta inledande studiearbete återkopplas resultaten till de styrande dokumenten som värderas i samarbete med uppdragsgivaren.

Detta arbetssätt med formaliserade processteg omfattar verifierade och validerade metoder och verktyg där varje krav är mätbart och spårbart neråt och uppåt i informationshierarkin. Alla väsentliga beslut är dokumenterade för att bla underlätta framtida vidmakthållande och modifieringsarbete. De olika stegen (innefattande framtagning av styrande information med beställar- och användarkrav, systemutformning, framtagning av realiseringsförslag, och utvärdering av dessa) genomlöps iterativt med allt mer detaljerad och verifierad information. I detta arbetet deltar användargrupperna aktivt.

Från FOA-tidningen nr 5-2000 - www.foi.se/framsyn