Krisberedskap

Vi har lång erfarenhet av området och en vana att direkt stödja olika samhälls­aktörer i deras arbete. FOI är en kompetens för Sveriges alla krisbered­skaps­­aktörer och vi skapar nytta åt hela samhället.

Vi kan krisberedskapssystemet - hur det är uppbyggt, hur det fungerar före, under och efter en händelse samt hur det styrs och följs upp. Vi arbetar t ex med risk- och sårbarhets­analyser, hotvärderingar, förmåge­bedöm­ningar, former för styrning och uppföljning av kris­beredskapen, utvärdering av övningar och hur människor agerar i kriser. Vi har erfarenhet av att arbeta med krisberedskapen på olika nivåer, från lokal till internationell, och inom olika infrastruktursystem.

Systemet för krisberedskap och krishantering

Krisberedskap handlar om att förebygga, förbereda och hantera, men också om att lära. Det är viktigt att lära av inträffade kriser. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar vi viktiga underlag för beslut och inriktningar.

Samhällets krisberedskap är en gemensam verk­samhet. I Sverige finns den grund­läggande kris­beredskapen i myndigheters och andra aktörers verksamhet under normala förhållanden. Det offentliga bär huvud­ansvaret för den nationella krisberedskapen, men enskilda individer och företag har också de ett ansvar och en viktig roll i samhällets krisberedskap. En stor del av den samhälls­viktiga verksamheten har privatiserats och finns inom näringslivet.

Det svenska krishanteringssystemet är organiserat i nivåer. I första hand ska en kris hanteras av den kommun eller de kommuner där krisen uppstått samt hos den eller de verksamheter som är inblandade – kommunal nivå. Vid behov ska länsstyrelsen – regional nivå – kunna stödja kommunerna. Vid behov av ytterligare resurser ska centrala myndig­heter kunna träda in – central eller nationell nivå. Som medlem kan Sverige erhålla stöd från EU. Genom ytterligare bi- och multi­laterala samarbeten kan Sverige få stöd på internationell nivå.

En kris som påverkar stora delar av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan myndigheter, företag och andra organisationer på och mellan olika samhälls­nivåer. Det delade ansvaret kan komma att ställa stora krav på samordning av åtgärder. Kritiska beroenden mellan olika samhällsviktiga verksam­heter ställer krav på samverkan inom samhälls­områden men också krav på tvärsektoriell samverkan.