Krisberedskap
FOI är en kompetens för Sveriges alla krisberedskapsaktörer och vi skapar nytta åt hela samhället. Vi har lång erfarenhet av området och en vana att stödja olika samhällsaktörer direkt i deras arbete. Vi kan krisberedskapssystemet - hur det är uppbyggt, hur det fungerar före, under och efter en händelse samt hur det styrs och följs upp.
Vi arbetar till exempel med:
- risk- och sårbarhetsanalyser
- hotvärderingar
- förmågebedömningar
- former för styrning och uppföljning av krisberedskapen
- utvärdering av övningar
- hur människor agerar i kriser.
Vi har erfarenhet av att arbeta med krisberedskap på olika nivåer, från lokal till internationell, och inom olika infrastruktursystem.
Systemet för krisberedskap och krishantering
Krisberedskap handlar om att förebygga, förbereda och hantera, men också om att lära av inträffade kriser. Genom att följa upp, utvärdera och analysera händelser och företeelser i vår omvärld skapar vi viktiga underlag för beslut och inriktningar.
Samhällets krisberedskap är en gemensam verksamhet. I Sverige finns den grundläggande krisberedskapen i myndigheters och andra aktörers verksamhet under normala förhållanden. Det offentliga bär huvudansvaret för den nationella krisberedskapen, men enskilda individer och företag har också ett ansvar och en viktig roll i samhällets krisberedskap. Det beror inte minst på att en stor del av den samhällsviktiga verksamheten har privatiserats och numera finns inom näringslivet.
Det svenska krishanteringssystemet är organiserat i nivåer. I första hand ska en kris hanteras av den kommun eller de kommuner där har krisen uppstått samt hos den eller de verksamheter som är inblandade. Detta är alltså den kommunala nivån. Vid behov ska länsstyrelsen – regional nivå – kunna stödja kommunerna. Vid behov av ytterligare resurser ska centrala myndigheter kunna träda in – det vill säga central eller nationell nivå. Som medlem kan Sverige också få stöd från EU. Genom andra bi- och multilaterala samarbeten kan Sverige också få ytterligare stöd på internationell nivå.
En kris som påverkar stora delar av samhället kan kräva omfattande samarbete mellan myndigheter, företag och andra organisationer på och mellan olika samhällsnivåer. Det delade ansvaret kan komma att ställa stora krav på samordning av åtgärder. Kritiska beroenden mellan olika samhällsviktiga verksamheter ställer krav på samverkan inom samhällsområden, men också på tvärsektoriell samverkan.