Ryssland och Eurasien

Under ett decennium har Ryssland gjort betydande framsteg i att skapa en effektiv krigsmakt.
Hur utvecklas Rysslands militära förmåga under de kommande tio åren?

Rapporten analyserar de Väpnade styrkorna och Rysslands militära handlingsfrihet samt de
politiska och ekonomiska faktorer som påverkar den militära förmågan i ett tioårsperspektiv.
Mot bakgrund av dagens läge, 2019, och trenderna framöver görs en prognos av rysk
militär förmågeutveckling mot 2029. Rapporten behandlar främst reguljär krigföring och är
den nionde studien av rysk militär förmåga sedan 1999.

För närvarande syns inga tecken på någon drastisk förändring av Rysslands auktoritära och
anti-västliga säkerhetspolitik. Att bli erkänd som stormakt och att upprätta en egen intressesfär
i sitt närområde förblir Rysslands primära målsättningar. I ett tioårsperspektiv kan
visserligen förändring komma att ske snabbt. Klart är att det inte kommer att finnas några
tydliga tecken i god tid innan det sker.

Rysslands Väpnade styrkor har utvecklats och stärkt sin förmåga i en mycket hög takt under
det senaste decenniet. Denna utvecklingstakt är troligen inte möjlig att upprätthålla
framöver. Under den förestående tioårsperioden kommer istället den uppnådda militära
förmågan att konsolideras, inte minst förmågan att initiera regionala krig mot en jämbördig
motståndare. Strategisk avskräckning, främst med kärnvapenstyrkor, kommer att vara högst
prioriterat.

Under det gångna decenniet har Ryssland täppt till det gap som funnits mellan landets säkerhetspolitiska
ambitioner och dess militära förmåga. En påtaglig ökning av förmågan mot
2029 är bara möjlig om den politiska ledningen ännu en gång prioriterar höjda militärutgifter,
fler beställningar av försvarsmateriel och ännu fler övningar.

Läs rapporten i sin helhet Öppnas i nytt fönster.

Experter som är verksamma inom Rysslands- och Eurasienprojektet. Samtliga talar ryska:

Johan Norberg, Forskningsledare, magisterexamen i företagsekonomi och ryska,
Johan följer Rysslands militära utveckling.

Maria Engqvist, Analytiker, fil.mag. Projektledare.
Maria är historiker och slavist. Hon följer Rysslands säkerhets- och inrikespolitiska utveckling, liksom militära frågor.

Pär Gustafsson Kurki, Förste forskare, fil.dr.
Pär är militäranalytiker och undersöker rysk stridsmoral, militärprästerskapet och religiös-politisk propaganda inom rysk militär. Han följer och skriver även om Ryska Ortodoxa Kyrkans Moskvapatriarkat, rysk patriotisk fostran och ideologi. Han är doktor i sociologi vid Oxforduniversitet sedan 2008 med en avhandling om ryska domstolar och affärstvister.

Ismail Khan, Analytiker, M.Sc. (Tjänstledig).
Ismail följer olika aspekter avseende rysk militär förmåga samt militärpolitisk utveckling i Rysslands närområde.

Jonas Kjellén, Analytiker, pol. mag.
Jonas följer olika aspekter av utvecklingen inom Rysslands väpnade styrkor.

Tomas Malmlöf, Förste forskare, magisterexamen i statsvetenskap och kandidatexamen i nationalekonomi.
Tomas följer utvecklingen inom rysk försvarsindustri och energipolitik. Han arbetar även med frågor kring energisäkerhet och ekonomisk utveckling i Baltikum samt nordiskt militärt samarbete.

Kristina Melin, Analytiker, M.A.
Kristina är biträdande analytiker vid FOI:s enhet för säkerhetspolitik, med inriktning på Ryssland, länder i den forna Sovjetunionen inklusive Belarus och Ukraina, samt kärnvapen. Kristina har en Politices kandidatexamen i statskunskap från Uppsala universitet och en masterexamen från Department of War Studies vid King’s College London.

Gudrun Persson, Docent, forskningsledare (Tjänstledig).
Gudrun arbetar främst med rysk säkerhets- och utrikespolitik, samt med ryskt militärstrategiskt tänkande och ryska militärreformer.

Carolina Vendil Pallin, Forskningsledare, fil dr.
Carolina täcker säkerhetspolitiskt beslutsfattande, inrikespolitik, samt rysk militärreform, cyberstrategi och Rysslands relationer med EU.

Emil Wannheden, Analytiker, masterexamen i utvecklingsekonomi och kandidatexamen i filosofi.
Emil följer rysk ekonomi och försvarsekonomi.