Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

Kontakt

Ryssland och Eurasien

Inom ramen för FOI:s Rysslandsprojekt, RUFS (rysk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik), studeras rysk militär förmåga och utvecklingen inom politik, ekonomi och samhälle.

Rysk militärparad

Rysslands president Vladimir Putin leder ett möte med det ryska Säkerhetsrådet, Kreml den 26oktober 2019. (Foto: Aleksej Druzjinin / Presidentadministratinens press- och informationskontor / TASS /Sipa USA)

RUFS studerar följande aspekter av utvecklingen i Ryssland och f d Sovjetunionen:

  • Rysk in- och utrikes- och säkerhetspolitik
  • Rysk hotuppfattning och säkerhets­politiskt beslutsfattande
  • Den ryska försvarsmakten, de Väpnade Styrkorna, inklusive massförstörelse­vapnen
  • Den ryska försvarsindustrin, och Forskning och utveckling
  • Rysk ekonomisk utveckling och försvarsekonomi
  • Rysk energipolitik
  • Utvecklingen i Ukraina, Belarus, Moldavien, Kaukasien och Centralasien

Projektets främsta uppdragsgivare är Försvars­departementet. Vartannat, vart tredje år publicerar projektet en bedömning av rysk militär förmåga under de nästkommande tio åren. Däremellan görs fördjupande studier i de ovan nämnda ämnesområdena.

Välkommen att prenumerera på RUFS:s nyhetsbrev!

RUFS publicerar ett par gånger per år ett nyhetsbrev som innehåller information om projektets verksamhet och länkar till de senaste publikationerna.

Anmäl dig här för att få nyhetsbrevet direkt till din e-postadresslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Efter din anmälan kommer ett e-postmeddelande till den adress du angivit där du måste göra en bekräftelse. Du kan när som helst avsluta din prenumeration.

Under ett decennium har Ryssland gjort betydande framsteg i att skapa en effektiv krigsmakt.
Hur utvecklas Rysslands militära förmåga under de kommande tio åren?

Rapporten analyserar de Väpnade styrkorna och Rysslands militära handlingsfrihet samt de
politiska och ekonomiska faktorer som påverkar den militära förmågan i ett tioårsperspektiv.
Mot bakgrund av dagens läge, 2019, och trenderna framöver görs en prognos av rysk
militär förmågeutveckling mot 2029. Rapporten behandlar främst reguljär krigföring och är
den nionde studien av rysk militär förmåga sedan 1999.

För närvarande syns inga tecken på någon drastisk förändring av Rysslands auktoritära och
anti-västliga säkerhetspolitik. Att bli erkänd som stormakt och att upprätta en egen intressesfär
i sitt närområde förblir Rysslands primära målsättningar. I ett tioårsperspektiv kan
visserligen förändring komma att ske snabbt. Klart är att det inte kommer att finnas några
tydliga tecken i god tid innan det sker.

Rysslands Väpnade styrkor har utvecklats och stärkt sin förmåga i en mycket hög takt under
det senaste decenniet. Denna utvecklingstakt är troligen inte möjlig att upprätthålla
framöver. Under den förestående tioårsperioden kommer istället den uppnådda militära
förmågan att konsolideras, inte minst förmågan att initiera regionala krig mot en jämbördig
motståndare. Strategisk avskräckning, främst med kärnvapenstyrkor, kommer att vara högst
prioriterat.

Under det gångna decenniet har Ryssland täppt till det gap som funnits mellan landets säkerhetspolitiska
ambitioner och dess militära förmåga. En påtaglig ökning av förmågan mot
2029 är bara möjlig om den politiska ledningen ännu en gång prioriterar höjda militärutgifter,
fler beställningar av försvarsmateriel och ännu fler övningar.

Läs rapporten i sin helhetöppnas i nytt fönster

Experter som är verksamma inom Rysslandsprojektet:

Johan Norberg, förste forskare, magisterexamen i företagsekonomi och ryska, projektledare
Johan följer Rysslands militära utveckling samt internationella fredsinsatser och Afrika.

Maria Engqvist, biträdande analytiker, fil.mag.
Maria är slavist och följer Rysslands säkerhets- och inrikespolitiska utveckling.

Pär Gustafsson, Analytiker, MPhil, DPhil (Oxon). Har studerat ryska bl.a. vid Moskvas Lomonosovuniversitet (MGU) samt har en internationell masterexamen i Rysslandsstudier från Europeiska universitetet i St Petersburg. Tidigare, akademisk forskning om korruption och ryska rättsväsendet. På FOI, främst rysk säkerhetspolitik och militära frågor.

Jakob Hedenskog, forskningsledare, fil. mag.
Jakob är statsvetare och slavist. Han täcker rysk utrikespolitik, Nordkaukasien, kontraterrorismfrågor samt länder och regioner i Rysslands närområde, såsom Ukraina, Belarus, Sydkaukasien och Centralasien.

Jonas Kjellén, analytiker, pol. mag.
Jonas följer olika aspekter av utvecklingen inom Rysslands väpnade styrkor.

Tomas Malmlöf, forskare, magisterexamen i statsvetenskap och kandidatexamen i nationalekonomi.
Från och med 2012 följer Tomas utvecklingen inom rysk försvarsindustri och energipolitik. Han arbetar även med frågor kring energisäkerhet och ekonomisk utveckling i Baltikum samt nordiskt militärt samarbete.

Susanne Oxenstierna, forskningsledare, fil. dr. Tjänstledig
Susanne är fil. dr. i nationalekonomi med inriktning mot ekonomiska system och transitionsekonomi. Hon analyserar rysk ekonomi och försvarsekonomi.

Gudrun Persson, docent
Gudrun arbetar främst med rysk säkerhets- och utrikespolitik, samt med ryskt militärstrategiskt tänkande och ryska militärreformer.

Carolina Vendil Pallin, forskningsledare, fil dr.
Carolina täcker säkerhetspolitiskt beslutsfattande, inrikespolitik, samt rysk militärreform, cyberstrategi och Rysslands relationer med EU.

Fredrik Westerlund, forskningsledare, fil kand. i juridik respektive statsvetenskap.
Från och med hösten 2010 doktorand i statskunskap vid Åbo Akademi med inriktning på ryska civil-militära relationer. Fredrik arbetar med rysk militärstrategi och kärnvapenfrågor. Han är också en av projektets experter på rysk militär och försvarsindustri.


Kontakt

Dela sidan på sociala medier

Senast uppdaterad: 2020-06-16