[PROJEKTSIDHUVUD]

Om samverkans­plattformen

FOI driver Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen för att säkerställa tillvaratagande av utvecklings­möjlig­heterna i EU:s ram­program Horisont 2020 för svensk samhälls­säkerhet och kris­bered­skap. Projektet finansieras av anslag 2:4 Krisbered­skap via MSB. Basen är FOI:s erfarenheter från medverkan i över 150 EU-finansierade projekt. Utvecklingen av platt­formen sker av FOI i dialog med både MSB, och VINNOVA, som arbetar med att stödja och stimulera olika aktörers deltagande i EU.

Ett viktigt syfte med plattformen är att samla de svenska aktörernas behov och verka för att de beaktas när ansök­ningar formuleras. Vi välkomnar därför alla svenska krisbered­skaps­aktörer att medverka i platt­formen. Anmäl ditt intresse att delta så kan vi hjälpa till med lotsning till kunskaper från redan genom­förda projekt, med stöd för att matcha utveck­lings­­behov till möjliga s.k. utlysningstopics, och med mötes­platser för aktörer, både de med liknande utvecklingsbehov och de som vill formulera ansökningar.

Tidplanen styrs av EU:s årligen återkommande utlysningar av medel inom samhälls­utmaningen Säkra samhällen. Vi inleder med att samla aktörer inom samverkansområdena, vilket följs av dialoger med enskilda aktörer för att skapa förståelse för utlysning­arnas innebörd i relation till aktörens behov, och samlingar med flera aktörer som kan ha gemensamma behov.

Inom EU:s program för Säkra samhällen finns följande delområden:

  • Disaster Resilient Societies - safeguarding and securing society, including adapting to climate change. Här återfinns frågor om krisberedskap, resiliens, räddningstjänst, klimat­anpassnings­åtgärder, lägesbild, skydd av kritisk infrastruktur samt inter­operabilitet och samverkan.
  • Fight against Crime and Terrorism. Här återfinns forensik och utveckling av t.ex. polisiär verk­samhet, utveckling av nya metoder för att förhindra och lagföra cyber­brottslighet, säker identitets­hantering samt förståelse för mekanismer kring social oro och radikalisering.
  • Border Security and External Security. Här återfinns frågor rörande gräns­övervakning, sjöräddning, åtgärder mot smuggling, effektiva gränskontroller, säkra och effektiva logistik och transport­flöden, informations­system och katastrofhjälp.
  • Digital Security. Här återfinns informations- och cybersäkerhet, skydd av kritisk infra­struktur, integritetsfrågor, säkerhet i e-tjänster, ekonomisk säkerhet.
  • Critical Infrastructure Protection.
H2020

Plattformens övergripande syfte är att långsiktigt bidra till en stärkt svensk kris­beredskaps­förmåga genom att underlätta för svenska krisberedskap­saktörer att delta i och ta del av resultat från EU:s ramprogram. Plattformen ska utgöra ett forum för dialog om behov och bidra till utvecklings­möjligheter och kunskaps­försörjning samt ge stöd i att använda EU-systemet för finans­iering av verksamhetsutveckling. 

Projektet bidrar långsiktigt till att stärka civilt försvar och krisberedskaps­förmåga i Sverige genom att underlätta för svenska krisbered­skapsaktörer att delta i och ta del av resultat från EU:s forskningsprogram.

Projektet ska verka för dialog om behov, bidra till utvecklings­möjligheter och kunskaps­försörjning i Sverige samt förbättra förut­sättningarna att använda EU-systemet för att bidra till förmågeutveckling.

Projektet ska även verka för att svenska krisbered­skaps­aktörer ska få möjlighet att påverka inriktningen av EU:s forsknings­program. Detta säkerställer att forsknings­programmen arbetar med frågor som är relevanta ur ett nationellt perspektiv.

Projektet syftar till att uppnå följande effekter:

  • Projektets arbete bidrar till stärkt krisberedskap i Sverige
  • Kunskap från EU-projekt bidrar till utveckling av krisberedskap och civilt försvar i Sverige
  • Svenska behov inom krisbered­skap och civilt försvar påverkar inriktningen på verksamheten i EU-finansierad forskning och förmågeutveckling
  • Svenska aktörer inom krisbered­skap och civilt försvar deltar aktivt i EU-finansierade projekt
  • Ett strukturerat användande av resultat från EU-finansierade projekt sker

Det övergripande målet för projektet är att säkerställa tillvaratagande av utvecklings­möjligheterna i EU-finansierad verksamhet för att utveckla civilt försvar och krisberedskaps­förmåga i Sverige. Projektet har följande delmål:

  • Svenska behov speglas i projekt­ansökningar till EU
  • Svenska krisberedskapsaktörer deltar i projektansökningar
  • Demonstrationer och tester genomförs i Sverige så att de scenarier som utvärderas är av relevans för svenska förhåll­anden, samt att svenska aktörer kan delta och samla erfarenheter
  • Anpassade resultatspridningsaktiviteter genomförs i Sverige i syfte att nyttiggöra framtagen kunskap, resultat och innovation
  • Utvalda resultat omsätts i verk­samhets­utveckling tillsammans med relevanta krisbered­skaps­aktörer

Projektet ska bygga på de identifierade framgångs­faktorerna och ska vidare­utveckla det systematiska arbetssättet som projektet Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen lade grund till.

Hur vi jobbar

Samverkansplattform H2020: Säkra samhällen är huvud­sakligen engagerad i att stödja ansökningar och att från beviljade projekt bistå i spridandet av framtagna kunskaper och nätverk. Plattformen vill också stödja i arbete med att påverka kommande utlysningar så att de bättre speglar svenska behov.

Samverkansplattformen arbetar med ansökningar genom underlätta möten mellan forskare och slut­användare, genom dialoger och kontakter t.ex. vid workshops.

Plattformen arbetar med kunskapsspridning genom att sammanställa och redovisa resultat från genom­förda projekt på ett överskådligt sätt och presentera detta muntligt och skriftligt. Vi kommer gärna till din organisation och presenterar, efter initial dialog, relevant kunskap som tagits fram inom ramen av EU-projekt.

Hur kan man delta?

Att engagera sig i EU:s H2020-program Säkra samhällen för aktörer inom samhällsskydd och beredskap kan:

  • Ge möjlighet att påverka/styra projekt så att de behandlar relevanta problem på relevanta sätt
  • Skapa kontakter med andra aktörer i andra länder
  • Ge insikt i utvecklingen inom relevanta områden
  • Möjliggöra prov, demonstrationer och testsystem i mycket större skala än vad Sverige ensamt har råd med – ibland till och med i Sverige.

Aktörer kan engagera sig i ett EU-projekt på minst fyra olika sätt. På bilden redovisas de i fallande engagemangs­nivå, där punkt ett avser ett avsevärt större engagemang än övriga

1. Konsortiemedlem, 2. Medlem i projektets fasta rådgivande kommitte, 3. Deltagare i olika typer av arbetsmöten och rådslag under projektets första tid, 4. Deltagare i demonstrationer, kontaktmöten och resultatseminarier

I varje enskilt fall måste varje aktör besluta vilket engagemang som gör att det svenska krisbered­skaps­systemet får mest nytta av EU-satsningarna på ”Säkra samhällen” inom H2020-programmet. Engagemang högt upp på listan kräver mer tid och resurser men ger också större påverkansmöjlighet och större insyn i projektresultat och europeiska nätverk.

Att engagera sig som konsortiemedlem enligt punkt 1 ovan innebär att man formellt ingår i ansökan. Man förbinder sig att lägga ner arbetstid och engagemang om den beviljas, alltifrån några månadsverk upp till flera årsverken. En stor del av kostnaderna vid denna medverkan när projektet löper ersätts av EU. Ett engagemang genom deltagande i demonstrationer eller resultatseminarier enligt punkt 4 ovan tar kanske inte ens ett dagsverke i anspråk och man ikläder sig inget ansvar i övrigt.