[PROJEKTSIDHUVUD]

Professionell kultur, informations­säkerhet och vårdkvalitet

Digitala informationssystem i sjuk­vården medför nya krav på vård­personalen, inte minst i fråga om att upprätthålla och garantera informa­tions­säkerheten. Syftet med detta projekt var att belysa och beskriva hur läkare och sjuk­sköterskor inom sjukhus­vården resonerar i relation till de värde­konflikter som kan uppstå i deras yrkes­vardag i samband med användning av digitala informations­hanterings­system. På detta sätt ville vi synliggöra hur normer och värden knutna till vård­professionerna påverkar såväl informations­säkerhet som vårdkvalitet.

De frågor som ligger till grund för forsknings­projektet är:

  • Hur resonerar vårdpersonalen i relation till värde­konflikter som involverar användning av elektroniska patient­journaler i det dagliga vårdarbetet?
  • Vilka professionskulturella element synliggörs genom personalens sätt att resonera kring hur de hanterar dessa värdekonflikter?
  • Hur kan ovan nämnda aspekter påverka informations­säkerhet respektive vårdkvalitet?

Studien bygger på individuella intervjuer i två omgångar. Den första vände sig till vård­professionella samt chefer och ledare i vården, som hade någon form av ansvar för införande av elektroniska informations­system. Syftet med dessa intervjuer var att ringa in och beskriva relevanta värdekonflikter. I omgång två användes vinjetter som konstruerats baserat på resultaten från den första intervju­omgången. 14 läkare och sjuksköterskor inom olika specialiteter i två sjukvårdsregioner intervjuades om hur de skulle resonera och agera i relation till de värdekonflikter som beskrevs i vinjetterna. Resultaten analys­erades genom Grounded Theory-metodik.

Studien visar att vårdpersonalens vardag kräver fortlöpande, komplexa avvägningar mellan olika värden. Efterlevnad av informa­tions­säkerhetsregler, som syftar till att garantera hög vårdkvalitet och patienternas integritet, kan stå i konflikt med andra professionella behov för att kunna säkerställa exempelvis vårdkvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och samarbete. Av intervjuerna framgick att vård­personalen alltid hanterade informationssäkerhet i förhållande till ett tydligt överordnat och gemensamt professions­kulturellt antagande. Detta antagande var att vårdens primära mål är att patientens fysiska hälsa och välbefinnande ska värnas. I värde­konflikter vägdes detta antagande samt andra professionella och organisatoriska värden dynamiskt mot informations­säkerhetsreglernas legitimitet och mot risken för sanktioner vid överträdelser av desamma. Resultaten visar på behovet av fortsatt forskning dels om hur IT-system och regelverk kan utformas, men också om hur organisation och ledning kan utvecklas för att minska förekomsten av värdekonflikter i vårdarbetet och för att underlätta för vårdpersonalen att hantera sådana konflikter.

GU and HV. ( 2013) Kvalitativ delstudie: SECURIT– vård

Pousette A. (2014) (working paper) Bortfallsanalys SECURIT-piloten.

Törner M. (2017) Inledning och förklaring av några centrala begrepp. I Hallberg J, Johansson P, Karlsson F, Lundberg F, Lundgren B, Törner M: Informations­säkerhet och organisations­kultur. Studentlitteratur, Lund.

Pousette A, Törner M. (2017) Kunskap om informations­säkerhetsklimat ger verktyg för förändring. I Hallberg J, Johansson P, Karlsson F, Lundberg F, Lundgren B, Törner M: Informations­säkerhet och organisations­kultur. Studentlitteratur, Lund.

Törner M, Skyvell-Nilsson M, Pousette A. (2017) Värdekonflikter och problem­lösning i sjukvårdens informations­hantering. I Hallberg J, Johansson P, Karlsson F, Lundberg F, Lundgren B, Törner M: Informations­säkerhet och organisations­kultur. Studentlitteratur, Lund.

Törner M. (2017) Regler, regelföljande och informations­säkerhet. I Hallberg J, Johansson P, Karlsson F, Lundberg F, Lundgren B, Törner M: Informations­säkerhet och organisations­kultur. Studentlitteratur, Lund.