Sök
Stäng
Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

Totalförsvarets forskningsinstitut

Kontakt

Kunskapscentrum för Katastroftoxikologi - KcC

Kunskapscentrum för Katastroftoxikologi (KcC) är inrättat av Socialstyrelsen och fungerar som ett nationellt kunskapscentrum för att stärka samhällets beredskap i händelse av allvarliga kemiska händelser.

Två forskare i hudlaboratorium

Hudlaboratorium i Umeå.

KcC organisation

KcC ska arbeta för att ta fram ny kunskap som på sikt stärker den svenska hälso- och sjukvårdens beredskap vid allvarliga kemiska händelser.

KcC ska stödja Socialstyrelsen med följande huvudsakliga uppgifter:

  • Bedriva forskning och kunskapsinhämtning inom katastroftoxikologi, t.ex. inom personsanering och medicinskt omhändertagande vid allvarliga kemiska händelser
  • Genomföra omvärldsbevakning av vetenskaplig utveckling inom området för katastroftoxikologi
  • Bevaka konsekvenser av kemiska händelser i omvärlden
  • Främja nationell och internationell samverkan för bättre krisberedskap inom katastroftoxikologi
  • Medverka vid och i vissa fall ansvara för projekt, utredningar och riskanalyser inom katastroftoxikologi
  • Medverka vid utbildning och information till ansvariga för svensk krisberedskap

KcC-forskning

Forskningen inom Kunskapscentrum för Katastroftoxikologi (KcC) ska på sikt leda till förbättrad förmåga att hantera allvarliga kemiska händelser, särskilt med avseende på tidiga livräddande insatser och efterföljande vård av skadade. Huvudfokus i vår forskning är kemiska händelser som kan leda till exponering via hud eller inhalation.

Forskning inom hudupptag och personsanering

Omfattande utsläpp av giftiga kemiska ämnen i form av fasta partiklar eller vätskor är ovanliga men kan få allvarliga konse­kvenser. Vissa ämnen kan vid hudexponering tränga genom hudbarriären varpå den exponerade riskerar att drabbas av systemiska effekter. Andra kemikalier kan skada huden och riskerar då att underlätta för ytterligare upptag via huden. För att undvika systemisk exponering och potentiellt livshotande skador är det viktigt att avbryta exponeringen av hudpenetrerande ämnen och hudskadande ämnen. För sådana kemikalier kan tidigt insatt personsanering vara mycket betydelsefull för att minimera personskador och rädda liv.

Projektets målsättning är att möta ett identifierat behov av vetenskaplig validering av befintliga metoder och saneringsmedel inom räddningstjänst och sjukvård. En jämförelse av personsaneringsmetoder kommer genomföras för kemiska ämnen som är relevanta för katastrofberedskapen genom studier på människohud i FOIs väletablerade hudpenetrationsmodell.

Primärt kommer projektet fokusera på förhållandet mellan tiden för initierad personsanering och hur exempelvis sköljning med rikliga mängder med vatten påverkar hudpenetrationen av kemikalierna och saneringens effektivitet. Studierna görs med realistiska exponeringar för att säkerställa att kunskapen som framkommer ur projektet är relevanta ur ett räddningstjänst- och sjukvårdsperspektiv.

En viktig målsättning är att föreslå generella och användbara metoder för personsanering som är effektiva för de mest prioriter­ade kemiska ämnena.

Projektet är ett samarbete mellan FOI CBRN Skydd och säkerhet och Södersjukhusets Forsknings-, Utvecklings-, Utbildnings- och innovationsavdelning.

Projektledare: Lina Thors, FOI

Forskning inom medicinsk diagnostik och behandling

Vid en allvarlig kemisk händelse finns behov av att snabbt identifiera exponerade individer och medicinskt behandla utifrån ämne, exponeringsgrad och symptom. För detta är det väsentligt att förbättra metoder att mäta exponering, vidareutveckla medicinska behandlingsmetoder samt utöka panelen av diagnostiska markörer för att kunna identifiera individer i behov av vård och följa upp behandlingens effektivitet.

Projektets målsättning är att med hjälp av befintliga medicinska preparat förbättra behandlingen av en lungskadade patienter som har exponerats för toxiska industrigaser och därigenom minska risk för både akuta och långvariga symptom.

Industrikemikalierna klorgas, ammoniak och svaveldioxid är toxiska gaser som skapar irritation i luftvägarna och kan vara lungskadande vid exponering för höga koncentrationer. Exponering för sådana lungskadande ämnen kan leda till både akuta och långvariga lungskador, t.ex. i övre luftrör och bronker. Vid höga doser utvecklas skadorna till en svårartad inflammation i luftvägarna med vätskeansamling som i värsta fall kan vara livshotande. Ökad kunskap om orsakerna till den kemiska lungskadan ger nya möjligheter att utveckla och förfina nya behandlingsmetoder. Möjligheten att använda biomarkörer för bestämning av risk för utveckling av symtom eller bestämning av skadans svårighetsgrad skulle underlätta det medicinska omhändertagandet avsevärt. Biomarkörer har även ett stort värde för att följa verkan av medicinska behandlingar.

Vi har tidigare i detta projekt identifierat möjliga biomarkörer för akuta och långvariga effekter efter exponering för klorgas. Förhoppningen är att dessa biomarkörer, efter validering, ska kunna användas för klinisk diagnostik, exempelvis för att identifiera om en individ som blivit utsatt för klorgas riskerar att få kroniska skador. Genom att använda bland annat de biomarkörer som vi har identifierat kommer projektet utvärdera olika behandlingsprotokoll av medicinska preparat som potentiellt kan förbättra medicinsk behandling av patienter exponerade för retande gaser.

Projektet är ett samarbete mellan FOI CBRN-skydd och säkerhet och enheten för lungmedicin vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet.

Projektledare: Sofia Jonasson, FOI

Anders Bucht, Centrumchef
Forskningschef på FOI
Professor vid Inst. för folkhälsa och klinisk medicin,
Umeå universitet
090-10 66 34
070-344 66 34
anders.bucht@foi.se

Lina Thors
Med. Dr. farmakologi
Forskare på FOI
Projektledare
090-10 67 79
lina.thors@foi.se

Petra Olofsson
Webbredaktör på FOI
petra.olofsson@foi.se

Ulrika Bergström, Biträdande Centrumchef
Fil. Dr. toxikologi, Toxikolog
Forskare på FOI
08-555 038 32

ulrika.bergstrom@foi.se

Sofia Jonasson
Med.Dr klinisk fysiologi, Toxikolog
Forskare på FOI
Projektledare
090-10 67 45
sofia.jonasson@foi.se

  • Giftinformationscentralen
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
  • Katastrofmedicinskt centrum, Region Östergötland
  • Enheten för arbets- och miljömedicin, Institutet för miljömedicin, Karolinska institutet
  • Kunskapscentrum för katastrofmedicin (KcKM), Stockholm
  • Kunskapscentrum för katastrofmedicin (KcKM), Umeå
  • Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri (KcKP), Uppsala
  • Kunskapscentrum för strålningsmedicin vid katastrofer (KcRN), Stockholm

Publikationer - kunskapsområden

Nedan finns ett urval av publikationer, sorterade utifrån KcC:s kunskapsområden.

Kunskapsområden; Exponerings- och riskbedömningar, Hudupptag och personsanering, Medicinsk diagnostik och behandling, Omvärldsbevakning och behovsanalys
Kontakt
Till startsidan, foi.se

FOI forskar för en säkrare värld.

FOI:s kärnverksamhet är forskning, metod- och teknikutveckling samt analyser och studier.
Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet.

FOI:s kärnverksamhet är forskning, metod- och teknikutveckling samt analyser och studier. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet.