Inom biologispåret pågår ett arbete för att stärka Sveriges förmåga att upptäcka och hantera biologiska hot mot den nationella livsmedelsförsörjningen med syftet att förstå och motverka dessa hot.

– Målet är att skydda svensk växt- och djurproduktion mot skadegörare och patogener som kan orsaka omfattande skador, vare sig de introduceras naturligt eller avsiktligt.

Arbetet är uppdelat i tre huvudsakliga arbetspaket och bygger på nära samverkan mellan FOI, SLU, Umeå universitet samt myndigheter som Jordbruksverket och SVA.

Arbetspaket 1: Baslinjer och kunskap om naturliga förekomster

Det första arbetspaketet är att skapa en tydlig bild av vilka skadegörare och patogener som bör vara i fokus. Arbetet leds av Anna Berlin vid SLU och består av att identifiera prioriterade organismer samt att samla in och sammanställa kunskap om deras förekomst i Sverige och vårt närområde.

Det handlar både om att sammanställa befintlig information och att generera ny data. Målet är att kunna bygga en databas som beskriver naturliga spridningsmönster, förekomstnivåer och variation över tid. Denna kunskap utgör en viktig baslinje – det vill säga vad som är ”normalt” – och behövs för att i nästa steg kunna upptäcka avvikelser.

En unik datakälla i detta arbete är FOI:s luftfilterarkiv. Sedan 1960-talet har mätstationer runt om i landet filtrerat enorma mängder luft för att övervaka radioaktivt nedfall. Filtren har bevarats och innehåller även miljö-dna – spår av virus, bakterier, svampar, växter och djur i den omgivande luften.

Med moderna dna-sekvenseringsmetoder kan man nu analysera dessa prover och rekonstruera vilka organismer som funnits i olika miljöer över mer än femtio års tid.

I pilotstudier har det visat sig möjligt att identifiera alla kända växtpatogener i en region, förutsatt att det finns referensgenom att jämföra med. Detta gör luftfilterarkivet till en ovärderlig resurs för att förstå långsiktiga förändringar och trender.

Arbetspaket 2: Trender, säsongsmönster och prognoser

Det andra arbetspaketet leds av Per Stenberg, som arbetar deltid för både FOI och Umeå universitet. Inom det här arbetspaketet används den data som samlas in i arbetspaket 1 för att analysera hur olika patogener och skadegörare varierar över tid.

Här arbetar doktorander och postdoktorer med att utveckla metoder för att identifiera säsongsmönster, långsiktiga trender och samband med exempelvis väder, odlingssystem och landskap.

Målet är att utveckla modeller som kan användas för att förutsäga risker – både på kort sikt - exempelvis nästa år riskerar vi ökad förekomst av X givet årets väder - och på lång sikt - exempelvis påverkan av klimatförändringar.

I detta arbetspaket byggs även ett expertnätverk upp, bestående av myndigheter, forskare och andra aktörer som kan hjälpa till att prioritera vilka organismer och situationer som är mest kritiska att övervaka.

Arbetspaket 3: Identifiera avvikande händelser och möjliga hot

Det tredje arbetspaketet, lett av Andreas Sjödin vid FOI, handlar om att utveckla metoder för att upptäcka när något avviker från naturliga mönster. Det kan exempelvis handla om en ovanligt snabb spridning, oväntad geografisk förekomst eller förändrade genetiska egenskaper hos en organism.

Här kombineras information från arbetspaket två och ett, trendanalyser och omvärldsbevakning för att skapa nya analysverktyg.

Ett mål är att identifiera tidiga varningsindikatorer – alltså signaler som antyder att en händelse kan vara orsakad av en antagonistisk aktör, eller att ett biologiskt hot håller på att utvecklas.

Arbetet kommer även att involvera simulering av tänkbara händelsescenarier för att testa hur väl metoderna fungerar i praktiken och hur snabbt avvikelser kan upptäckas.

Sammanfattning

Genom kombinationen av historiska data, modern dna-teknik, expertkunskap och avancerad analysmetodik stärks Sveriges beredskap att skydda livsmedelsförsörjningen – både i fredstid och vid potentiella krissituationer. Centrumets biologispår syftar till att bygga en nationell kapacitet att:

• förstå den naturliga variationen av biologiska hot mot livsmedelsproduktion
• förutsäga förändringar och framtida risker
• tidigt upptäcka onormala eller avsiktligt skapade biologiska händelser