Professionell kultur, informationssäkerhet och vårdkvalitet
Digitala informationssystem i sjukvården medför nya krav på vårdpersonalen, inte minst i fråga om att upprätthålla och garantera informationssäkerheten. Syftet med detta projekt var att belysa och beskriva hur läkare och sjuksköterskor inom sjukhusvården resonerar i relation till de värdekonflikter som kan uppstå i deras yrkesvardag i samband med användning av digitala informationshanteringssystem. På detta sätt ville vi synliggöra hur normer och värden knutna till vårdprofessionerna påverkar såväl informationssäkerhet som vårdkvalitet.
De frågor som ligger till grund för forskningsprojektet är:
- Hur resonerar vårdpersonalen i relation till värdekonflikter som involverar användning av elektroniska patientjournaler i det dagliga vårdarbetet?
- Vilka professionskulturella element synliggörs genom personalens sätt att resonera kring hur de hanterar dessa värdekonflikter?
- Hur kan ovan nämnda aspekter påverka informationssäkerhet respektive vårdkvalitet?
Studien bygger på individuella intervjuer i två omgångar. Den första vände sig till vårdprofessionella samt chefer och ledare i vården, som hade någon form av ansvar för införande av elektroniska informationssystem. Syftet med dessa intervjuer var att ringa in och beskriva relevanta värdekonflikter. I omgång två användes vinjetter som konstruerats baserat på resultaten från den första intervjuomgången. 14 läkare och sjuksköterskor inom olika specialiteter i två sjukvårdsregioner intervjuades om hur de skulle resonera och agera i relation till de värdekonflikter som beskrevs i vinjetterna. Resultaten analyserades genom Grounded Theory-metodik.
Studien visar att vårdpersonalens vardag kräver fortlöpande, komplexa avvägningar mellan olika värden. Efterlevnad av informationssäkerhetsregler, som syftar till att garantera hög vårdkvalitet och patienternas integritet, kan stå i konflikt med andra professionella behov för att kunna säkerställa exempelvis vårdkvalitet, patientsäkerhet, effektivitet och samarbete. Av intervjuerna framgick att vårdpersonalen alltid hanterade informationssäkerhet i förhållande till ett tydligt överordnat och gemensamt professionskulturellt antagande. Detta antagande var att vårdens primära mål är att patientens fysiska hälsa och välbefinnande ska värnas. I värdekonflikter vägdes detta antagande samt andra professionella och organisatoriska värden dynamiskt mot informationssäkerhetsreglernas legitimitet och mot risken för sanktioner vid överträdelser av desamma. Resultaten visar på behovet av fortsatt forskning dels om hur IT-system och regelverk kan utformas, men också om hur organisation och ledning kan utvecklas för att minska förekomsten av värdekonflikter i vårdarbetet och för att underlätta för vårdpersonalen att hantera sådana konflikter.