Läs mer
Start

FOI:s myggjakt följd i hela världen

2014-07-14

I augusti 2013 fick sjukhus och vårdcentraler längs Norrlandskusten besök av människor med konstiga utslag, feber och ledvärk. Efter en tid började en läkare i Lövånger, misstänka att det rörde sig om den myggburna Ockelbosjukan.

Den myggburna Ockelbosjukan orsakas av ett Sindbisvirus, som kan ge feber och svår ledverk under flera månader. Det som var förvånande var att de smittade bodde så långt norrut som i Piteå, för enligt då känd kunskap förekom inte Ockelbosjukan längre norrut än i Hälsingland. Efter en tid bekräftades misstankarna av virologer vid Norrlands Universitetssjukhuset i Umeå.

 

Vid denna tid arbetade FOI och Universitetssjukhuset med att ta fram nya metoder för detektion och identifiering av myggburna virus i Sverige.

 

–  Eftersom det finns så få entomologer i Sverige hade vi skapat en ny myggidentifieringsmetod, där vi använder DNA-analyser för att särskilja olika myggarter. Vi kunde identifiera närmare 50 arter i Sverige, varav 16 i Västerbotten, berättar Göran Bucht, laborator vid FOI.

 

När larmet om Ockelbosjukan gick skickades läkarstudenten Oscar Forsman ut med myggfällor till skogarna runt Lövånger. Han kom åter med 1 600 infångade myggor, som analyserades genom FOI:s nya screeningmetod. En mygga bar på stora mängder av Sindbisviruset. Det var en culistia morsitans, en myggart som antas sprida virus mellan fåglar, men som kanske även kan smitta människor. Analysen visade att myggan bar på en ny variant av Sindbisvirus, olikt tidigare virus som upptäckts i Sverige.

 

Men där tog det stopp. För läkarna, som var ovana vid sjukdomen, hade skickat hem patienterna utan nödvändig provtagning. Och viruset som orsakar Ockelbosjukan försvinner ur kroppen efter cirka en vecka. Dock påvisades antikroppar mot viruset i runt 60 patienter, vilket gjorde det högst sannolikt att det finns en smittkedja mellan mygga och människa.

 

Eftersom det finns ett stort vetenskapligt intresse för myggspridda sjukdomar, inte minst kring Sindbisviruset som finns i all världsdelar, har kunskapen om arbetet spritt sig i forskningskretsar över hela världen.

 

En artikel om FOI:s screeningmetod för att artbestämma myggor har publicerats i den högrankade vetenskapstidskriften Molecular Ecology Resources (dec 2013) och en artikel om arbetet med att söka efter och karaktärisera Sindbisvirus i mygg har skickats för publicering till tidskriften Emerging Infection Disease.

 

Nu går arbetet vidare vid FOI.

 

–  Vårt mål är att hitta samma virus hos fåglar, myggor och människor och därmed ha en säker beviskedja där vi ser vilken fågelart och vilket myggart det är som sprider smittan till människor, säger Göran Bucht.