Läs mer
Start

FOI deltar i forskning om skogens framtid

2015-04-14

FOI har inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests inlett ett arbete kring hur olika intressentgruppen ser på den svenska skogens framtid.

Skogen är inte bara en viktig ekonomisk resurs för svenskarna. Genom allemansrätten får vi alla tillgång till den, vilket gör skogen till en del av vårt kulturarv, i allt från friluftsliv till sagor. Men eftersom skogsintressena spänner från rena penningfrågor till ren rekreation så finns ett antal grupperingar med motstridiga intressen. Runt om i världen kan vi också se att skogs- och markfrågor skapar konflikter.

 

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har tillsammans med Skogsforsk och Umeå Universitet sedan 2009 drivit forskningsprojektet Future Forests. Programmet ska kartlägga den svenska skogens framtid och de konflikter som finns inbyggda i det svenska skogsbruket.

 

Inom ramen för detta bjöds FOI in för att kartlägga olika intressentgruppers syn på den framtida önskvärda skogen.

 

Forskarna på SLU hade då redan brutit ner intressenterna till fyra grupper:

 

  • naturvård och miljö
  • rekreation och lokal utveckling
  • skogsbruk och energi
  • samiska verksamheter

 

 

Dessa grupper intervjuades sedan i två workshoppar enligt arbetssättet enligt metoden Backcasting, vilket innebär att man först ber gruppen ta fram en vision och därefter skapa vägar för att nå dit.

 

Naturligtvis fanns både likheter och tydliga skillnader i synen på den önskvärda skogen hos dessa grupper.

 

– Gemensamt för alla grupper var att de ansåg att vi måste förädla skogens råvaror i Sverige i större utsträckning, inte exportera timmer eller massa. Alla ville också verka för att höja kunskapen om skogen bland allmänheten och höja människors vilja att vara i skogen, berättar Annika Carlsson-Kanyama, forskningschef för klimat och energianpassning vid FOI.

 

Det fanns också ett par stora skiljelinjer. Den ena går mellan åsikten om skogen har ett egenvärde, eller om den bara är till för människan.

 

– En annan skiljelinje handlade om styrningen av skogen. Vissa grupper anser att skog och skogsbruk bör få starkare statlig styrning. Andra ansåg att skogsägarna bäst vet hur skogen ska skötas och om att man med hjälp av information kan styra bruket av skogen i rätt riktning, säger Annika Carlsson-Kanyama.

 

Samtalen med grupperna ligger nu till grund för arbetet med en vetenskaplig artikel. Dessutom fortsätter arbetet med en workshop där FOI för samman de fyra grupperna för att fördjupa förståelsen för skillnader och likheter.

 

– Därefter kommer vi att träffa grupperna enskilt för att se vilka åtgärder de kan tänkas stödja, säger Annika Carlsson-Kanyama.