Läs mer

Foto: Ester Veibäck, FOI.

FOI studerar energifattigdom

2015-11-04

Energi och säkerhet är ett område som har studerats inom FOI under lång tid. I rapporten ”Energifattigdom, försörjningstrygghet och offentligt agerande” beskrivs begreppet energifattigdom och vilken roll energi-, fördelnings- och socialpolitik kan spela för att säkra en trygg energiförsörjning för särskilt utsatta konsumenter.

På senare år har det inom EU:s energipolitik blivit ett ökat fokus på hur den förda politiken påverkar enskilda konsumenter. Begrepp som energifattigdom och utsatta konsumenter har spelat en ökad roll i diskussionen då det i vissa länder och för vissa befolkningsgrupper blivit mycket svårt att erhålla tillräcklig energi för en normal levnadsstandard, till följd av ökade kostnader eller andra svårigheter. Detta har i sin tur lett till ett ökat tryck på myndigheter att agera.

 

Begreppet energifattigdom är inte entydigt utan det används på många sätt och med olika betydelser beroende på sitt sammanhang. Syftet med rapporten, som finansierats med medel från Energimyndigheten, är att öka förståelsen för begreppet och hur det relaterar till ett bredare fattigdomsbegrepp, vilka synergier och konflikter som finns mellan en strävan att uppnå en trygg energiförsörjning och att begränsa energifattigdomen samt i vilken grad energifattigdom kan leda till ett ökat krav på offentligt agerande.

 

-Det finns många faktorer som kan påverka utbredningen av energifattigdom i samhället och vilka förutsättningar hushållen har för att hantera energikostnaderna. Energieffektivitet, energimarknadernas funktion, energiskatternas nivå, arbetslöshet och hur de sociala trygghetssystemen är konstruerade är exempel på sådana faktorer som sträcker sig över ett flertal politikområden, säger Eva Mittermaier, forskare vid FOI.

 

-En trygg långsiktig energiförsörjning med balans mellan tillförsel och användning ökar förutsättningarna för att undvika stora och plötsliga prisökningar. Sådan prisökningar skulle kunna vara ett särskilt stort problem för hushåll med begränsade ekonomiska resurser. Här kan man se en tydlig synergi mellan mål om en trygg energiförsörjning och mål om att skydda ekonomiskt utsatta hushåll, säger Ester Veibäck, forskare vid FOI.

 

Men det kan också finnas konflikter enligt rapporten. Om stora ekonomiska resurser läggs på att undvika avbrott, inklusive att bygga redundans i produktions- och distributionssystemet, kan det leda till ökade systemkostnader som måste tas ut i form av ökade energipriser. Detta kan vara särskilt problematiskt för resurssvaga konsumenter, som inte heller självklart är de som är mest betjänta av de vinster som det trygga systemet kan leda till.

 

-Begreppet energifattigdom har hittills inte använts i Sverige i någon större utsträckning, bland annat beroende på hur de sociala stödsystemen ser ut. Det är heller inte självklart varför man ska prata om energifattigdom när man inte definierar fattigdom för andra konsumtionsområden som t.ex. livsmedel eller transporter. Internationellt handlar energifattigdom framför allt om uppvärmning av byggnader. Det är en problematisk avgränsning eftersom tillgången till energi till transporter är väl så viktigt för att möjliggöra att resurssvaga grupper kan delta i samhället, inte minst på dess arbetsmarknad. Om man ska börja se energifattigdom som en viktig del av energipolitiken bör därför transportenergin inkluderas, säger Bengt Johansson, forskare vid FOI.

 

Forskarna vid FOI menar att oavsett om energifattigdom är ett relevant begrepp för Sverige eller inte, är det viktigt att vara medveten om frågans roll inom EU:s energipolitik och det är därför viktigt att följa hur frågan utvecklar sig där, eftersom det får konsekvenser även för svensk energipolitik. Begreppet lyfter också upp de fördelningspolitiska aspekterna av energipolitiken, vilket är av stor betydelse för att bedöma vilken politik som är lämplig och möjlig att genomföra.

 

Läs mer här om studier i energi vid FOIlänk till annan webbplats