Läs mer
Start

Bild: Reuters/TT Nyhetsbyrå.

Kärnvapenprov i Nordkorea

2016-01-08

FOI bedömer på grundval av seismiska data att Nordkorea den 6 januari genomfört ett kärnvapenprov, det fjärde i ordningen sedan 2006.

Nordkorea fortsätter att utveckla sitt kärnvapenprogram i strid med flera FN-resolutioner som förbjuder landet att både utveckla kärnladdningar, stridsspetsar och vapenbärare, särskilt missiler. Men trots omvärldens sanktioner och mångåriga försök att hindra Nordkorea finns mycket lite kunskap om landets verkliga kärnvapenkapacitet. Den information som kan inhämtas vid provsprängningar blir därför särskilt viktig för att öka kunskapen om kärnvapenprogrammet.

 

Baserat på mätningar vid FOIs seismiska mätstation i Hagfors och mätningar från det internationella övervakningssystemet var skalvets magnitud cirka 5.0. Den seismiska signalen är jämförbar med vad som uppmättes vid det senaste nordkoreanska provet 2013 som hade en uppskattad laddningsstyrka på mellan 10 och 20 kiloton.

 

– Vi väntar fortfarande på om det dyker upp något mer på sensorsystemen i regionen, säger Anders Ringbom, forskare vid FOI, och den som tillsammans med sina kolleger ansvarar för den svenska bedömningen på uppdrag av UD.

 

– Vi vet ännu inte om vi kommer att kunna få fram någon mer information om explosionen.

 

Flera internationella mätstationer för så kallade radionuklider, till exempel ädelgasen xenon, finns i regionen. Bland annat finns en mätstation i Japan som är utrustad med ett svenskt SAUNA-system, utvecklat av FOI. Analys av data från sådana mätsystem kan komma att ge ytterligare information om laddningens natur.

 

De internationella reaktionerna på provsprängningen har varit starka och de flesta länder gör, liksom Sverige bedömningen att det rör sig om någon typ av kärnvapentest. Provet har redan fördömts av FN:s säkerhetsråd med hänvisning till att det strider mot principerna i icke-spridningsavtalet (NPT), provstoppsavtalet (CTBT) och FN:s resolutioner. Utrikesminister Margot Wallström kommenterade händelsen den 6 januarilänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

– De sanktioner som hittills riktats mot Nordkorea har uppenbarligen inte fungerat, konstaterar John Rydqvist, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI:s Asienprogram. Det världssamfundet nu behöver göra är att bestämma sig för vilket mål som sanktioner ska uppfylla.– Handlar det om att skapa ytterligare hinder för Nordkoreas förmåga att tillverka kärnvapen och bärare, eller handlar det om att hitta en nytt angreppsätt för att få Nordkorea att komma till förhandlingsbordet? Kommer omvärlden att mer effektivt kunna enas om motåtgärder eller blir det splittring mellan Kina och USA i synen på vad som måste göras, kommenterar John Rydqvist.

 

Som en permanent medlem i säkerhetsrådet med en unik historisk relation till Nordkorea är Kina avgörande för vilka åtgärder som FN nu vidtar.

 

– Nordkoreas agerande kommer säkerligen att försämra relationerna med Kina, åtminstone tillfälligt. Men Kina vill inte riskera att Nordkorea isolerar sig ytterligare. Därför var Pekings uttalande efter provsprängningen i princip identiskt med det man gjorde efter Nordkoreas test 2013. Reaktionen efter den första provsprängningen 2006 var exempelvis hårdare, säger Jerker Hellström vid FOI:s Asien- och Mellanösternprogram.

 

– Från Kinas perspektiv behövs både piska och morötter; FN-sanktioner måste kombineras med dialog och incitament. Men det är inte givet att Peking får internationellt stöd för en sådan taktik, säger han.

 

Bakgrund
FOI leder på UD:s uppdrag Sveriges arbete med att övervaka kärnvapenprov, enligt det internationella provstoppsavtalet CTBT. FOI:s mätstation i Hagfors ingår i ett världsomspännande nätverk för seismiska stationer. FOI har också mätstationer för luftburen radioaktivitet (bland annat xenon) i Stockholm.

 

Läs mer om FOI:s bedömningar av tidigare provsprängningar i Nordkorea 2009
och provsprängningar 2013 här:

 

Läs mer om arbetet inom CTBTO, den internationella organisationen för övervakning av kärnvapenprovstoppsavtalet (engelska)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Läs mer om FOI:s kunskap om kärnvapenfrågor