Läs mer

Foto: Reuters. Förödelse efter en al Shabaab-attack in den kenyanska staden Mandera.

Al-Shabaabs terror drabbar grannar olika

2017-06-19

Den väpnade islamistiska gruppen al-Shabaab i Somalia attackerar mål även i grannländerna. Men Kenya är mycket hårdare drabbat av terror än Etiopien. En anledning kan vara skillnader i den muslimska befolkningens ställning i länderna, enligt en aktuell rapport från FOI.

Somalia är sedan 1990-talet en oroshärd med terrorism och konflikter. Den islamistiska gruppen al-Shabaab står för en stor del av våldet. Sedan gruppen i början av 2011 slogs tillbaka av den fredsbevarande styrkan AMISOM (African Union Mission to Somalia) har den börjat attackera mål även i grannländerna.
 
Kenya är värst drabbat. Två stora attentat med många dödsoffer är de mot köpcentret Westgate mall 2013 och mot Garissa-universitetet två år senare. Etiopien är drabbat i mindre grad, trots att landet liksom Kenya har en lång gräns mot Somalia och en stor somalisk minoritet i landet. Bägge länderna bidrar med soldater till AMISOM som bekämpar al-Shabaab i Somalia.

 

– Det är något förvånande att al-Shabaab inte opererar i Etiopien, givet skalan av deras verksamhet i grannlandet Kenya. En orsak kan vara att det inte finns lika stora motsättningar mellan staten och den muslimska befolkningen i Etiopien som det finns i Kenya. Muslimernas ställning gentemot kristna etiopier har förbättrats sedan 1974 när den kristne kejsaren Haile Selassie avsattes och efterträddes av en kommunistisk anti-religiös regim, säger Daniel Torbjörnsson som är forskningsassistent på avdelningen för försvarsanalys vid FOI.

 

Han är författare till rapporten där han reder ut bakgrunden till att Kenya är mer utsatt för terrorism än Etiopien. Historisk har muslimer varit marginaliserade i båda länderna. Men i Kenya syns till skillnad från Etiopien ingen förbättring av muslimernas situation. De är fortfarande marginaliserade och innehar exempelvis i lägre grad politiska positioner.

 

I stället har motsättningar mellan regimen och den muslimska befolkningen i landet, varav en stor del är somalier, bidragit till att al-Shabaab fått ett visst stöd i befolkningen och därmed ser möjligheter att rekrytera medlemmar i Kenya. Det stödet finns inte i Etiopien.

 

Därför finns ingen anledning att tro att al-Shabaab kommer att öka sin terrorverksamhet i Etiopien på kort sikt, enligt Daniel Torbjörnsson. På lång sikt finns däremot risk att den ökande grad av kontroll som den etiopiska regimen utövar över det muslimska samfundet kan leda till motsättningar. Regeringen stödjer mer moderata muslimska samfund och motarbetar de mer ortodoxa.

 

– Statens förhållande till sin muslimska befolkning är avgörande för i vilken grad människor radikaliseras. Det är oroande att den etiopiska staten i högre utsträckning än tidigare lägger sig i religiösa sfären. Givet att min förklaringsmodell håller är det en dålig idé att i för stor grad lägga sig i den religiösa sfären, säger Daniel Torbjörnsson.

 

Han fortsätter nu arbeta i ett projekt om terrorgruppen Boko Haram och dess uthållighet i Nigeria. Detta innefattar att undersöka bland annat gruppens ledarskapsstruktur, rekrytering och finansiering. Parallellt med detta arbetar han med erfarenhetsanalys för Försvarsmakten.