Läs mer

Experter efter ett kontrollerat fälttest i Lyon där en byggnad kollapsat. Foto: INACHUS.

Ny sensorteknik räddar liv

2017-07-28

FOI deltar i utvecklingen av olika tekniker för att hjälpa räddningstjänsten. Bland annat utvärderas sensorteknik för att lyssna, avbilda och detektera. Det gäller allt från att hitta hålrum i raserade byggnader till att lyssna efter överlevare eller att upptäcka farliga gaser.

En ormliknande robot med sensorer som kan ta sig in i hålrum för att öka chansen att hitta överlevare. Radarsensorer för att detektera ytterst små rörelser, som en människas bröstkorg vid in- och utandning. Laserutrustning för att kika in i mörka håligheter. Kemiska sensorer som kan upptäcka utandningsluft från en människa. Eller 3D-simuleringar för att avgöra hur en byggnad har kollapsat och var man bäst tar sig in. En rad mer eller mindre fantasieggande tekniker testas och utvärderas inom EU-projektet INACHUS. Några av teknikerna har utvecklats av FOI.

 

Hjälper dem på rasmassor

– FOI bygger successivt upp kompetenser kring sensorer som både stärker Försvarsmakten och hjälper räddningstjänsten. Genom att användarna – de som faktiskt står på rasmassorna – deltar i utvecklingsarbetet kan tidig återkoppling skapa en realistisk helhetsbild.
Det säger Gustav Tolt, förste forskare på avdelningen Ledningssystem i Linköping.

 

Det handlar bland annat om att simulera byggnader som har raserats av jordbävningar eller explosioner för att se hur de föll samman, var man bäst avancerar in i hålrummen och hur man hittar överlevande. Tyngdpunkten ligger på forskning och utveckling – men det handlar inte främst om att utveckla produkter utan att undersöka vilka tekniska möjligheter som finns för ökad samhällsnytta.

 

– Det har skett en snabb teknikutveckling vad gäller exempelvis storleken på sensorer och deras möjligheter att samla in data i allt högre takt med längre räckvidd samt förstås att de kan användas tillsammans med annan utrustning, som flygande drönare, säger Gustav Tolt.

 

Underlätta vid krisincidenter

I EU-projektet, samarbetar FOI med nitton partners i tio länder kring att testa och validera olika tekniker för att underlätta vid krisincidenter och svåra arbetsförhållanden för räddningstjänster.

 

– Här har exempelvis FOI utfört 3D-kartering med högupplöst laserskanner för att skapa mycket detaljerade 3D-modeller över byggnader. Ett annat test handlade om att med vibrationskänsliga detektorer upptäcka knackningar inifrån en rasmassa, även detta ett lyckat och uppskattat bidrag från FOI, berättar Gustav Tolt.

 

Respons direkt

Andra deltagare har utvecklat en ormliknande robot som med flera olika sensorer ombord kan ta sig in i håligheter. Ett annat bidrag har handlat om metoder för att pejla in mobiltelefoner i rasmassor. Några deltagare har konstruerat en elektronisk ”näsa” som bland annat kan känna av förhöjd koldioxidhalt, låg syrenivå och brännbara gaser.

 

– Tillsammans gör vi tester. Resultaten delas av alla deltagare. En stor fördel är att vi kan få respons direkt från dem som ska använda tekniken. Medverkande är bland andra Södertörns brandförsvarsförbund.

 

Projektet ska i framtida fälttester bland annat kontrollera rapportvägar och hur information når rätt mottagare samt göra en slutdemonstration av alla ingående tekniker. Målet är att foga samman många olika sätt att mäta till helheter.

En maskin för att demontera hus hackar sönder bärande pelare i en byggnad. 3D-modellen visar hur de olika elementen landar och staplas på varandra. Foto: INACHUS.

 

Avbildande lasersensorer

Ett treårigt forskningsprojekt, beställt av Försvarsmakten, har undersökt utformningen och prestanda hos framtida system för laserbaserad 3D-avbildning. Det gäller olika militära användningsområden, som måligenkänning, lokal lägesbild och insatsplanering.
Slutrapporten, publicerad under våren, beskriver bland annat möjligheterna att samla in 3D-laserskanning med hjälp av drönare. Vidare har experimentsystem för så kallad fotonräknande laserradar undersökts. Dessa kan mäta mycket svaga signalnivåer, vilket kan vara en fördel för att undvika risk för röjning. Ytterligare resultat handlar om hur många mätpunkter som krävs för att exempelvis identifiera ett föremål som ett fordon och hur många som behövs för att få detaljerad information så som fordonets modell.

 

– Projektet går nu vidare där vi bygger prototypsystem där vi kan göra fysiska mätningar för att se vad tekniken praktiskt kan användas till, säger Gustav Tolt, vid avdelningen Ledningssystem i Linköping och en av författarna till rapporten.

 

Till ” Avbildande lasersensorer - Slutrapport för perioden 2014-2016”