Läs mer
Start

Polisdirigering under Operation Stockholm 1961, den största svenska evakueringsövning som hållits i modern tid. Övningen hade planerats av Civilförsvarsstyrelsen för att pröva utrymningsförmågan i den händelse Stockholm skulle angripas med kärnvapen. Foto: Okänd/Stockholms länsmuseum.

Brister i kunskapen om kärnvapen och civilt försvar

2017-09-08

Närvaron av kärnvapen och risken för en väpnad konflikt i vårt närområde gör att det finns ett kärnvapenhot mot Sverige. Men enligt en rapport från FOI är kunskapen bristfällig om hur vi ska hantera konsekvenserna av ett kärnvapenanfall. Rapporten pekar på ett antal viktiga forskningsområden som skulle kunna prioriteras i framtiden.

Bakgrunden till FOI:s rapport är regeringens försvarspolitiska inriktning för åren 2016 till 2020 som utgår från den förändrade säkerhetspolitiska situationen i Europa. Syftet med studien som har gjorts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har varit att ge en bild av forskningsläget när det gäller kärnvapenhot kopplat till civilt försvar.

 

Studien visar att det har gjorts omfattande utredningar på området, dock genomfördes de flesta för minst 30 år sedan. Mycket lite forskning har skett i modern tid vilket har fört med sig att medvetenheten och kunskapen kring kärnvapen och civilt försvar till stor del har gått förlorade.

 

– Kärnvapen har inte upplevts som ett hot på länge och därför inte varit i fokus. Men idag när vi har ett grannland i öster som baserar mycket av sin stormaktstatus och faktiska styrka på kärnvapen är det rimligt att vi har en kontinuerlig bevakning på området, säger Martin Goliath, chef på enheten för kärnvapenfrågor och en av rapportförfattarna.

 

I rapporten tar han och de tre kollegorna upp ett antal forskningsområden som bör prioriteras i fortsatta studier och som handlar om före, under och efter ett kärnvapenanfall. En viktig fråga är hur kärnvapen kan komma att användas.


– Ett storskaligt kärnvapenkrig är inte det enda eller mest sannolika scenariot för kärnvapenanvändning utan man kan också tänka sig insatser med enstaka kärnvapen för att uppnå militära mål. Därför är det viktigt att titta på olika scenarier, säger Martin Goliath.

 

Andra viktiga forskningsområden är konsekvenserna av ett kärnvapenanfall för civilbefolkningen, som till exempel storskaliga bränder, och hur man kan skilja på luft- och ytexplosioner för att få en korrekt lägesbild. Dessutom behövs det väl inarbetade rutiner för hur räddningstjänsten ska verka i en miljö med radioaktivt nedfall, blindgångare och rasrisker.

 

Inriktningen på den fortsatta forskningen är dock beroende av att målsättningarna för det civila försvaret blir mer specificerade, påpekar Martin Goliath.


– Innan man kavlar upp ärmarna gäller det att bestämma sig för vilka målsättningar man har för den civila delen inom totalförsvaret. Detta saknas idag.