Mjuk makt innebär i ryska dokument att sätta samman alla verktyg, utom de rent militära, för att påverka. Foto: ITAR-TASS, Valery Sharifulin.

Rapport om ryska tankesmedjor: Håll koll på vem du samarbetar med

2018-02-27

En genomgång av nio olika tankesmedjor i Ryssland visar att ingen kan betecknas som oberoende av staten. Det finns också en uttalad rysk politik att föra ut en positiv bild av Ryssland genom tankesmedjor. Däremot varierar sättet på vilket de gör detta, enligt en FOI-rapport.

Med hjälp av ryska tankesmedjor vill Ryssland påverka forskarsamhället och en vidare opinion i Väst. Det kallas ibland för mjuk makt. Den definition av begreppet som används i västvärlden är ”förmågan att attrahera”, att få andra att göra det man vill genom sin attraktionskraft, främst genom egna landets välstånd och en attraktiv livsstil.

 

– I ryska dokument är det dock något annat, nämligen att sätta samman alla verktyg, utom de rent militära, för att påverka, säger Carolina Vendil Pallin som tillsammans med Susanne Oxenstierna har skrivit en rapport om ryska tankesmedjor. De arbetar båda två som forskningsledare på FOI:s avdelning för försvarsanalys i Kista.

 

Påverkar expertsamhället

Rapporten är beställd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och heter Russian Think Tanks and Soft Power. I den analyseras nio ryska tankesmedjor och statligt styrda enskilda organisationer.

 

– I det utrikespolitiska konceptet från 2014 uppmanas ryska akademiker och experter att engagera sig i landets offentliga diplomati och föra dialog med utländska specialister inom området internationella relationer. Rapporten undersöker hur Ryssland använder mjuk makt för att påverka expertsamhället i väst, säger Susanne Oxenstierna.

 

– Vi valde ut några tankesmedjor som representerar olika arbetssätt, där några har lyckats väldigt bra att nå ut till västerländska forskare och beslutsfattare, andra mindre bra, berättar Carolina Vendil Pallin.

 

Resultaten pekar på att de tankesmedjor – vars målsättning är att bidra till den globala diskussionen i olika frågor och inte i första hand att främja Rysslands intressen – har väl utvecklade kontakter med utländska forskare.

 

– Deras experter är eftersökta som talare vid olika evenemang världen över. Att de har tillgång till ryska makthavare ses som en fördel och innebär att de kan lämna intressanta bidrag i debatter och i olika internationella samarbeten, säger Carolina Vendil Pallin.

 

– De tankesmedjor som mer direkt vill påverka opinionen utomlands genom att föra fram den ryska politiska ledningens synpunkter tenderar däremot att bilda nätverk med experter och organisationer som är mer marginella. En del av dessa är också speciella, så till vida att de mest satsar mest på att nå länder i före detta Sovjetunionen, säger Carolina Vendil Pallin.

 

Anordnar konferenser

De arbetsmetoder som tankesmedjorna använder sig av är bland annat att anordna konferenser och skapa samarbeten med andra tankesmedjor på den internationella arenan.

 

– Många har också väldigt påkostande publikationer. De har även väldigt bra webbplatser. Vi har bland annat tittat på hur bra det engelska språket är på webbplatserna och ser att det ligger mycket jobb i deras språkgranskning. Flera är också aktiva på sociala medier. Det säger också väldigt mycket vad man har för ambitioner, säger Carolina Vendil Pallin.

Hur är det då med ekonomin? Samtliga nio undersökta tankesmedjor är direkt eller indirekt beroende av statlig finansiering. Övrig finansiering kommer främst från ryska storföretag.

 

Vill inte demonisera

Studien konstaterar att de flesta av de undersökta tankesmedjorna har nära kopplingar till presidentens administration och utrikesdepartementet.

 

– När man samarbetar och har dialog med ryska tankesmedjor är det därför viktigt att vara väl medveten om deras förhållanden och vilken dagordning de sannolikt kommer att främja, säger Susanne Oxenstierna.

 

Samtidigt är författarna noga med att påpeka att de inte har velat demonisera ryska tankesmedjor generellt.

 

– Det spelar egentligen ingen roll vilket land en tankesmedja härstammar ifrån, man måste känna till vilken samarbetspartner man väljer att samverka med och vilka villkor de har för sin verksamhet på hemmaplan, tillägger Carolina Vendil Pallin.