Start
Gråzon

Att låta sina barn gå till skolan även under ansträngda förhållanden, är det försvarsvilja? Det är en av många frågor som forskningsuppdraget ska undersöka. Foto: Thomas Henrikson, MSB.

FOI-studier stärker samhälle mot gråzonsproblematik

2018-10-22

Det civila försvaret är i stort behov av ny kunskap efter att ha varit närmast vilande i flera decennier. FOI har därför fått ett femårigt forskningsuppdrag från MSB att studera hur det civila försvaret kan möta så kallad gråzonsproblematik. Målet är att skapa ett mer motståndskraftigt samhälle.

Vi ser i omvärlden allt mer av en typ av flytande konflikter med angrepp utan vapen. Men företeelsen finns även i Sverige, till exempel cyberangrepp och informationspåverkan från andra länder.

 

FOI kommer att ta sig an forskningsuppdraget genom att studera tre tematiska områden – tre F. Projektledaren Daniel Jonsson förklarar:

  • Förståelse av hotbild.
    – En fördjupad förståelse av hotbilden är en förutsättning för att kunna möta komplexa och otydliga händelseutvecklingar. Därför vill vi studera hur hotbilder har tolkats tidigare och hur de kan påverka hur beredskapen organiseras, nu och i framtiden.

  • Försvarsvilja.
    – Det är ett ord som används frekvent, men utan någon riktigt klar betydelse. Tidigare betydde det att försvara landet med vapen. Men det är troligen skillnad mellan försvarsviljan vid en öppen militär konflikt och en gråzonssituation. Kan försvarsvilja betyda att man går till sitt jobb fastän man är rädd? Eller att förskolan och mataffären håller öppet även under ansträngda förhållanden? När vi kan förklara ordet kan vi också förändra.

  • Försörjningsförmåga.
    – Det handlar om exempelvis livsmedel, energi, transporter och informationssystem som telefoni och internet. En intressant fråga är vad som i en kris är acceptabel försörjning. Kan man acceptera att elen försvinner varannan timme? Jämfört med förr är vårt importberoende större och flera försörjningsområden är i dag helt en fråga för marknaden, till exempel livsmedel och drivmedel.

 

Kunskap ska hämtas främst från litteratur och aktörer inom aktuella sektorer. Men också via enkätstudier bland befolkningen, för att få en bild av hur förberedda människor är för en kris.

 

Ett mål är, enligt Daniel Jonsson, att ta död på några myter. Han går igenom ett par av dem:

  • Myt nummer 1 - Gråzonsproblematik är något nytt
    – Nej. Det fanns även på 1970- och 80-talen, men kallades då skymningsläge eller politisk krigföring.

  • Myt nummer 2 - Planerar man för värsta så klarar man allt.
    – Det resonemanget brukar alltid bygga på att krig är det värsta som kan hända. Men även gråzonsproblematik kan leda till samhällsutmattning. Att 100 människor dör i strid är hemskt, men tusen döda för att det inte går att transportera livsmedel är också illa.

 

I mars 2019 kommer projektets första rapport, som ska nyansera förståelsen om gråzon och hybridkrigföring och formulera tydliga forskningsfrågor för delstudier under 2019–2022.