Läs mer
Start

Morfologisk analys

Morfologisk analys är en metod för att formulera, strukturera och studera komplexa problem. Det finns idag ett antal analytiker på FOI som använder morfologisk analys för problemstrukturering, scenarioutveckling och policyanalys inom olika sakområden. Metoden har sedan mitten av 1990-talet tillämpats i ett nittiotal projekt.

Morfologi betyder formlära. Objektet som vi ger form kan vara fysiskt eller mentalt. Flera discipliner har utvecklat sin egen formlära. Inom medicinen finns anatomi och histologi, inom lingvistiken ordbildnings- och böjningslära. Zoologer, botaniker och geologer har sina specifika formläror. Mentala objekt kan vi undersöka med allmän morfologisk analys, en metod för att skapa modeller, tankeverktyg, som hjälper oss att bättre förstå komplexa problem. Med hjälp av morfologisk analys kan vi:

 

1. tämja vildvuxna problem som kräver att vi arbetar i cykler av analys och syntes. Morfologisk analys hjälper oss att göra både analys och syntes i grupper av sakkunniga och intressenter, på ett spårbart och transparent sätt. Det innebär att vi kan belysa problemet ur flera perspektiv och tillsammans pröva olika lösningar.

 

2. skapa smarta tankeverktyg. Vi behöver ibland tänka både brett och djupt för att lösa problem. Med morfologisk analys skapar vi en gestalt, en gemensam bild av ett problemkomplex, där vi systematiskt kan undersöka alla samband mellan dimensionerna. Vi kan djupdyka i problemet utan att förlora helheten i sikte, öka vår kunskap och i bästa fall hitta nya, oväntade lösningar.

 

3. förädla kunskap på ett effektivt sätt. Flera tänker bättre än en – om förutsättningarna är rätt. Den givna och enkla formen och de tydliga reglerna gör att gruppen kan fokusera helt på innehållet och inte på formerna för samverkan. Morfologisk analys främjar alltså konstruktiv dialog mellan företrädare för olika sakområden och intressen och gör oss medvetna om vikten av att klargöra de begrepp vi använder. Det medför att vi skapar ett gemensamt språk för att beskriva problemet.

 

Några exempel på frågeställningar där FOI har använt morfologisk analys är:

 

Morfologisk analys i grupp kräver att en erfaren analytiker underlättar gruppens arbete med att bygga och använda den morfologiska modellen. I rapporten Morfologisk analys i grupp – en personlig handledning beskrivs hur metoden tillämpas på FOI och ett antal exempel på morfologiska analyser som FOI har genomfört.

 

Vill man tillämpa morfologisk analys i grupper av sakkunniga behövs ett funktionellt datorstöd. Under 1990-talet utvecklade FOI därför datorverktyget MA/Casper (Computer Aided Scenario and Problem Evaluation Routine). Det MA/Casper bidrar med är stöd för tankeprocesser och presentation genom visualisering, flexibilitet i modellbyggandet och spårbarhet i resultaten. MA/Casper är inte kommersiellt tillgänglig utan används av FOI:s analytiker i olika uppdrag.

 

På FOI har även verktyget Optima utvecklats som stöd för att skapa scenarier med hjälp av morfologisk analys. Optima baseras på optimering av utfallsrummet så att scenarierna ska bli så olika som möjligt.