Läs mer
Start

Upptäcka

Terrorattacken mot Londons tunnelbanesystem i Juli 2005 är ett fruktansvärt exempel på vilka effekter hemmagjorda explosivämnen kan ha. Tillverkningen av Londonbomberna pågick under flera månaders tid i Leeds i norra England.

Vid Londonbombningarna köpte tillverkarna 18-procentig väteperoxid (en av bombens huvudingredienser). Under perioden April – Juli 2005 antas de ha köpt 443 liter peroxid i antingen 1- eller 4 litersförpackningar. Peroxiden koncentrerades därefter upp hemma i förövarnas kök. Utöver tiden den faktiska tillverkningen tar kommer bombtillverkaren dessutom att behöva testa sig fram genom otaliga försök (Om inte förövaren är extremt professionell ). Den tredje fasen på terroristens tidslinje, förberedelser och Produktion, är alltså ganska lång (flera veckor till flera månader).

 

Tiden det tar att tillverka en bomb försöker FOI dra fördel av i sitt forskningsarbete. Det finns utrymme att mäta kemiska spår från denna typ av illegala kemiska arbeten. Kemikaler och spårmängder från tillverkning sprids i närliggande miljö, som på ytor, omgivande luft och vattendrag/avlopp. En bombfabrik kan finnas i en lägenhet i en storstad eller vara placerad på en enslig plats långt ifrån städer. Detektions- och verifieringsverktyg av pågående bombtillverkning skulle kunna ge polisiära myndigheter möjlighet att på ett tidigt skede lokalisera illegala bombfabriker samt en ökad chans för att stoppa kommande attacker. När bomben är färdig och utplacerad vid sitt mål är det mycket svårare att förhindra attacken.

 

Antalet typer av hemmagjorda bomber är dock stort och utmaningen att hitta dem innan de är färdigställda är mycket komplex, vilket gör att långt mer forskning krävs. Emellertid, med dagens tekniker, och om de forskningsprototyperna som utvecklats i Europeisk säkerhetsforskning hade varit tillgängliga och kommersialiserade och driftsatta i Leeds 2005, skulle denna typ av bombfabrik sannolikt hittats.