Louise Simonsson började med att plugga naturgeografi i Uppsala. Efter att ha arbetat med forskning och policy några år och fick hon jobb som forskare och operationsanalytiker på FOI.

Efter att ha bedrivit forskarstudier både vid den samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet tog Louise Simonsson en licentiatexamen i tillämpad miljökonsekvensanalys och disputerade i miljöanalys.

– Jag är nog en av de få som har disputerat med en tvärvetenskaplig avhandling från två olika fakulteter, och det har präglat både min tidigare forskning och det jag gör här. Som geograf har jag ett systemtänk med tid och rum samt skalor och länkarna däremellan. Men sen kan jag också tillämpa metoder från när jag forskade inom humaniora och samhällsvetenskap. Jag är en bred generalist kan man nog säga.

Just denna bredd skulle visa sig passa bra när hon så småningom hamnade på FOI.

– Jag hade arbetat på universitet i Linköping med många spännande projekt när jag såg en forskartjänst på FOI som hade en profil som passade mig alldeles utmärkt. Jag kände att jag kunde utvecklas ytterligare och få tillgång till annat material och nätverk än det som jag hade på universitetet.

Genom sitt arbete som forskare och operationsanalytiker har hon både utvecklats och utmanats i sin yrkesutövning.

– På FOI har jag arbetat i många olika typer av projekt där jag utvecklats metodmässigt, ämnesmässigt och i min egen roll som projektledare. Särskilt på säkerhets- och försvarsområdet har jag verkligen fått en ökad kompetens.

I sitt jobb bidrar Louise Simonsson både inom det lite mer otraditionella, ”mjuka” säkerhetsområdet som hon försöker kombinera med arbete som görs inom det militära ”hårda” säkerhetsområdet.

– Jag har jobbat väldigt mycket med klimat- och hållbarhetsfrågor under lång tid vilket ledde till att Försvarsmakten ville anställa mig för att utveckla framför allt sitt klimatarbete. Jag tog tjänstledigt och återvände sedan till FOI. I dag är jag placerad som direktstöd vid Försvarsmakten och jobbar mer med det ”hårda” området, med förmågeutveckling och planering inom Försvarsmakten både nu och på längre sikt.

På vilket sätt har du kunnat använda din kreativitet och problemlösningsförmåga hos FOI?

– Min doktorsavhandling handlade mycket om att kombinera metoder från olika discipliner och att komma åt kunskap och information i områden där data inte finns tillgängligt i stor utsträckning och med långa tidsserier. Det krävs mycket kreativt tänkande. Både för att samla in data och erfarenheter, sedan genomföra analyser som leder till beslutsunderlag och förankra rekommendationer som faktiskt kan implementeras i en komplex organisation där sekretess och informationssäkerhet är en självklarhet. Själva syftet är att forsknings- och analysresultat ska användas, och det är det som jag tycker är roligast med mitt jobb.

Hon menar att FOI erbjuder en stor potential att utvecklas och komma vidare i karriären, vilket beror mycket på en bra arbetsmiljö och de goda relationer som finns mellan medarbetarna.

– Jag lär mig något nytt varje vecka för på FOI finns många kloka människor med väldigt varierande akademisk bakgrund. Man blir ibland ifrågasatt och tvingas tänka utanför sin kanske lite mer akademiska fåra, men man erbjuds ju också att vara med att samverka och delta i projekt med olika inriktningar och målgrupper. Det är nästan som att man erbjuds ett nytt jobb, fast man är kvar inom samma organisation.

I drygt två decennier har Robert Sigg tjänat FOI. Från att ha jobbat med undervattensforskning är han idag chef på enheten för radioaktiva ämnen i Umeå. Och hela tiden har det varit både roligt och utvecklande.

– När jag disputerade stod valet mellan en akademisk karriär eller något annat. Jag hade fått upp ögonen för FOI (dåvarande FOA) av lärare och handledare på min institution. Jag tilltalades av att göra något mer handfast som kan komma till användning och sökte tjänster på FOI både i Umeå och i Stockholm, säger Robert Sigg.

I och med att han då bodde i Stockholm var fokus först och främst på tjänster där. Så han startade på FOI 2001 i Ursvik, utanför Sundbyberg, och började jobba med undervattensforskning.

– På FOI har jag hela tiden haft möjligheten att både få chansen att utvecklas och stora möjligheter att påverka mitt eget arbete. Jag blev relativt tidigt inblandad i både ledningsarbete och dialoger med uppdragsgivare.

Under åren i Stockholm jobbade han i olika projekt.
– Jag var projektledare för både större projekt för Försvarsmakten och andra mindre uppdrag. Jag fick tidigt gå olika kurser inom projektledning och ledarskap, vilket ytterligare väckte mitt intresse för ledning.

På den tiden fanns det ett gediget utbildningspaket och genom att delta i det fick Robert Sigg ett bra nätverk över hela FOI.

– Jag är en stolt FOI:t som fått se mycket av vår verksamhet och jag blir alltid positivt överraskad vad vi åstadkommer här.

Vid flytten till Umeå blev han kompetensområdesledare för gruppen spridningsberäkningar. Utöver detta deltog han även i olika EU-ansökningar, varav flera erhållit finansiering.

– Att komma in på den europeiska spelplanen har varit en utmaning, men också något som vi vunnit mycket på. Bra samarbete är guld värt.

Så småningom väcktes tanken på att kliva in i rollen som chef.

– Jag skulle säga att det inte var ett lätt val då jag alltid tyckt det varit viktigt att delta i den handfasta verksamheten. Under några år fick jag möjligheten att vikariera som enhetschef och gillade att arbeta mer på den strategiska spelplanen. Dessutom har vi ett tätt samarbete mellan enhetscheferna, där vi löser uppgifterna i grupp.

I sitt arbete på FOI har Robert Sigg jobbat mycket som länken mellan myndighetens forskning och de konkreta tillämpningarna hos uppdragsgivarna. Det har handlat såväl om att stötta Försvarsmakten mer direkt i deras förmågetillväxt som att jobba med konkreta verktyg. Ett sådant verktyg är nu på väg att komma förbanden till godo efter många års hårt arbete.

– Den stora utmaningen idag är att jobba aktivt med verksamhetsutveckling för att ta med våra medarbetare på en resa där vi går från en mindre organisation till att bli större. Här krävs det att alla deltar och att vi alla kan ändra ”mindset”.

FOI är kanske inte den arbetsplats som har de mest utåtriktade personligheterna, säger Robert Sigg, men pratar man forskning, utmaningar och problemlösning har han bara goda vitsord.

– Jag kan inte säga annat än att FOI är en fantastisk arbetsplats med en härlig blandning av personligheter. Jag har alltid haft en bra kontakt med mina kollegor. Det finns många viljor kring vilken riktning som vi ska ta och nyttjar man denna smältdegel av tankar och idéer är ingenting omöjligt.

Som laborator vid avdelningen för Cyberförsvar och ledningsteknik står Christina Grönwall med ena foten på fältet, och med den andra i ett konferensrum på Försvarsmaktens högkvarter. Möjligheterna till kreativitet, utveckling och att jobba nära forskningsfronten är exempel på fördelar hon ser med att vara verksam vid FOI.

– Jag jobbar halvtid som forskningsområdesföreträdare, vilket innebär att jag koordinerar en del av FOI:s forskning i tätt samarbete med Försvarsmakten och Försvarets Materielverk, berättar Christina Grönwall.

Andra hälften av tiden lägger hon på mer jordnära forskning.

– Då ägnar jag mig åt projekt kopplade till Försvarsmakten, och då handlar det om vad de vill utveckla här och nu för att bli bättre på att lösa sina uppgifter. Så det spänner verkligen brett, från de stora övergripande dragen ner till att vara ute i skogen med Försvarsmaktens personal och tillsammans försöka bli klokare.

En stor del av Christina Grönwalls arbetsuppgifter handlar om sensorer. Hur de ska användas och hur de kan förbättras. Det kan handla om kameror, även sådana som används på natten eller mäter värmestrålning. Även radarsensorer hör till området.

– Ofta har tekniken gjort att sensorerna kan bli så små att vi kan sätta dem på en UAV (”drönare”). Andra sensorer kan i framtiden bli handhållna eller sättas på andra typer av fordon. Eller på en satellit. Det är inte alltid givet var en sensor hamnar, det är ofta en sak vi också funderar på, berättar hon.

Christina Grönwall fungerar som det som på FOI kallas forskningsområdesföreträdare. Det ser hon som en naturlig utveckling på karriären.

– När jag var nydisputerad jobbade jag väldigt djupt ner i tekniken. Jag programmerade, jobbade i labb med mätningar och var på vetenskapliga konferenser. Efter ett tag började jag mer och mer fundera på hur olika projekt hängde ihop med varandra, och i sin tur med Försvarsmaktens behov, berättar hon.

– Numera har jag tagit ett steg tillbaka och försöker se hur hela forskningsområdet kan utvecklas. Som forskningsområdesföreträdare koordinerar jag all FOI:s forskning inom sensorer och signaturanpassning. Sam tidigt fungerar jag som ett expertstöd för Försvarsmakten och hjälper till att översätta deras önskemål till framtida forskning, säger Christina Grönwall.

Just blandningen av arbetsuppgifter är något som hon uppskattar.

– Det är utvecklande. Som forskningsområdesföreträdare sitter jag i möten och planerar. Sedan kan jag gå ut och göra prov och försök för att lära mig hur Försvarsmakten arbetar i praktiken. När jag tittar tillbaka tycker jag att jag hela tiden har fått prova på olika roller och uppgifter.

En förutsättning för det har varit en arbetsgivare som backat upp.

– FOI har hela tiden trott på mig. Jag upplever att det verkligen har funnits ett långsiktigt åtagande från myndighetens sida. Jag har fått tänka nytt och kreativt på ett sätt jag kanske inte kunnat göra i lika stor omfattning i industrin. Jag har också kunnat bevaka hur forskningsfronten utvecklas, och funderat på vad det innebär för försvaret och samhället. Där har svaren sällan varit givna. Det är det jag tycker är kul!

Andra fördelar med jobbet på FOI är gruppkänslan och sammanhållningen.

– Att tillsammans arbeta för att Sveriges försvar ska förbättras, och kunna bidra till det.

Som arbetsplats är FOI inte den teknokratiska och sekretessbelagda organisation som en del kanske föreställer sig.

– Vi är väldigt teknikintresserade, men vi är ju ganska mänskliga ändå (skratt). Vi är snälla och vänliga nördar kan man säga. Sedan finns vissa delar där man måste respektera sekretessen, men mycket av vår forskning sker ju öppet, bland annat tillsammans med forskningsinstitut, och universitet i Europa.