Möt några av FOI:s doktorer

Louise Simonsson började med att plugga naturgeografi i Uppsala. Efter att ha arbetat med forskning och policy några år och fick hon jobb som forskare och operationsanalytiker på FOI.

Efter att ha bedrivit forskarstudier både vid den samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet tog Louise Simonsson en licentiatexamen i tillämpad miljökonsekvensanalys och disputerade i miljöanalys.

– Jag är nog en av de få som har disputerat med en tvärvetenskaplig avhandling från två olika fakulteter, och det har präglat både min tidigare forskning och det jag gör här. Som geograf har jag ett systemtänk med tid och rum samt skalor och länkarna däremellan. Men sen kan jag också tillämpa metoder från när jag forskade inom humaniora och samhällsvetenskap. Jag är en bred generalist kan man nog säga.

Just denna bredd skulle visa sig passa bra när hon så småningom hamnade på FOI.

– Jag hade arbetat på universitet i Linköping med många spännande projekt när jag såg en forskartjänst på FOI som hade en profil som passade mig alldeles utmärkt. Jag kände att jag kunde utvecklas ytterligare och få tillgång till annat material och nätverk än det som jag hade på universitetet.

Genom sitt arbete som forskare och operationsanalytiker har hon både utvecklats och utmanats i sin yrkesutövning.

– På FOI har jag arbetat i många olika typer av projekt där jag utvecklats metodmässigt, ämnesmässigt och i min egen roll som projektledare. Särskilt på säkerhets- och försvarsområdet har jag verkligen fått en ökad kompetens.

I sitt jobb bidrar Louise Simonsson både inom det lite mer otraditionella, ”mjuka” säkerhetsområdet som hon försöker kombinera med arbete som görs inom det militära ”hårda” säkerhetsområdet.

– Jag har jobbat väldigt mycket med klimat- och hållbarhetsfrågor under lång tid vilket ledde till att Försvarsmakten ville anställa mig för att utveckla framför allt sitt klimatarbete. Jag tog tjänstledigt och återvände sedan till FOI. I dag är jag placerad som direktstöd vid Försvarsmakten och jobbar mer med det ”hårda” området, med förmågeutveckling och planering inom Försvarsmakten både nu och på längre sikt.

På vilket sätt har du kunnat använda din kreativitet och problemlösningsförmåga hos FOI?

– Min doktorsavhandling handlade mycket om att kombinera metoder från olika discipliner och att komma åt kunskap och information i områden där data inte finns tillgängligt i stor utsträckning och med långa tidsserier. Det krävs mycket kreativt tänkande. Både för att samla in data och erfarenheter, sedan genomföra analyser som leder till beslutsunderlag och förankra rekommendationer som faktiskt kan implementeras i en komplex organisation där sekretess och informationssäkerhet är en självklarhet. Själva syftet är att forsknings- och analysresultat ska användas, och det är det som jag tycker är roligast med mitt jobb.

Hon menar att FOI erbjuder en stor potential att utvecklas och komma vidare i karriären, vilket beror mycket på en bra arbetsmiljö och de goda relationer som finns mellan medarbetarna.

– Jag lär mig något nytt varje vecka för på FOI finns många kloka människor med väldigt varierande akademisk bakgrund. Man blir ibland ifrågasatt och tvingas tänka utanför sin kanske lite mer akademiska fåra, men man erbjuds ju också att vara med att samverka och delta i projekt med olika inriktningar och målgrupper. Det är nästan som att man erbjuds ett nytt jobb, fast man är kvar inom samma organisation.

Hur kan ny teknik komma till nytta i luftstridsträningen? Det är en av många frågor som Rogier Woltjer arbetar med i sin roll som forskningsledare på Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum, FLSC.
– Över åren har jag lett större projekt och även vidareutvecklats i det akademiska spåret.

Hans doktorsexamen i kognitiva system handlade just om sambanden mellan människa, teknik och organisation i flygsäkerhets- och ledningssammanhang. De kunskaperna har kommit väl till pass på FOI.

På FOI har han jobbat i många väldigt olika projekt med experter med olika akademiska och operativa bakgrunder.

– Man lär sig nytt hela tiden och inget projekt är det andra helt likt. Man får sätta sig in i komplicerade verksamheter för att tillsammans komma fram till svar som hjälper utvecklingen vidare.

När man växer inom yrkesområdet blir man redo för större projekt och utmaningar och därigenom ett ökat ansvar, menar han:

– Över åren har jag lett större projekt samt blivit forskningskoordinator, en roll som håller ihop forskningen inom ett ämnesområde. Jag har även vidareutvecklats i det akademiska spåret och nått ut med FOI:s forskningsresultat genom regelbunden vetenskaplig publicering.

Rogier Woltjer valde FOI eftersom forskningens nytta för användarna är så central, i hans fall främst personalen hos Försvarsmakten, civilflyget och krishanteringsaktörer.

– Jag ville jobba med tillämpad forskning där man utforskar teknikens nytta och risker tillsammans med operativa experter samt vid behov uppfinna nya metoder för att kunna svara på dessa typer av frågor. Jag gillar bredden på FOI:s forskning. Samtidigt kräver vikten av uppdragsgivarnas verksamhet både djupdykning och hög kvalitet i forskningen vi bedriver.

Just dessa ”sociotekniska och säkerhetskritiska” verksamheter som FOI specialiserar sig på gör arbetet relevant, givande och meningsfullt, menar Rogier Woltjer.

– Beroende på projektet handlar det ibland om att ta fram svar på här-och-nu-frågor, medan vi ibland blickar tio år eller längre in i framtiden, även tillsammans med forskare från andra länder. På det viset kan vi bidra till svensk och internationell säkerhet på olika sätt.

Hur är arbetsmiljön och kontakten med kollegorna?

– Jag upplever att FOI:ter är kunniga experter och bra lagspelare, med ett genuint intresse för att hjälpa uppdragsgivarna – samtidigt som vi har kul på jobbet.

Som laborator vid avdelningen för Cyberförsvar och ledningsteknik står Christina Grönwall med ena foten på fältet, och med den andra i ett konferensrum på Försvarsmaktens högkvarter. Möjligheterna till kreativitet, utveckling och att jobba nära forskningsfronten är exempel på fördelar hon ser med att vara verksam vid FOI.

– Jag jobbar halvtid som forskningsområdesföreträdare, vilket innebär att jag koordinerar en del av FOI:s forskning i tätt samarbete med Försvarsmakten och Försvarets Materielverk, berättar Christina Grönwall.

Andra hälften av tiden lägger hon på mer jordnära forskning.

– Då ägnar jag mig åt projekt kopplade till Försvarsmakten, och då handlar det om vad de vill utveckla här och nu för att bli bättre på att lösa sina uppgifter. Så det spänner verkligen brett, från de stora övergripande dragen ner till att vara ute i skogen med Försvarsmaktens personal och tillsammans försöka bli klokare.

En stor del av Christina Grönwalls arbetsuppgifter handlar om sensorer. Hur de ska användas och hur de kan förbättras. Det kan handla om kameror, även sådana som används på natten eller mäter värmestrålning. Även radarsensorer hör till området.

– Ofta har tekniken gjort att sensorerna kan bli så små att vi kan sätta dem på en UAV (”drönare”). Andra sensorer kan i framtiden bli handhållna eller sättas på andra typer av fordon. Eller på en satellit. Det är inte alltid givet var en sensor hamnar, det är ofta en sak vi också funderar på, berättar hon.

Christina Grönwall fungerar som det som på FOI kallas forskningsområdesföreträdare. Det ser hon som en naturlig utveckling på karriären.

– När jag var nydisputerad jobbade jag väldigt djupt ner i tekniken. Jag programmerade, jobbade i labb med mätningar och var på vetenskapliga konferenser. Efter ett tag började jag mer och mer fundera på hur olika projekt hängde ihop med varandra, och i sin tur med Försvarsmaktens behov, berättar hon.

– Numera har jag tagit ett steg tillbaka och försöker se hur hela forskningsområdet kan utvecklas. Som forskningsområdesföreträdare koordinerar jag all FOI:s forskning inom sensorer och signaturanpassning. Sam tidigt fungerar jag som ett expertstöd för Försvarsmakten och hjälper till att översätta deras önskemål till framtida forskning, säger Christina Grönwall.

Just blandningen av arbetsuppgifter är något som hon uppskattar.

– Det är utvecklande. Som forskningsområdesföreträdare sitter jag i möten och planerar. Sedan kan jag gå ut och göra prov och försök för att lära mig hur Försvarsmakten arbetar i praktiken. När jag tittar tillbaka tycker jag att jag hela tiden har fått prova på olika roller och uppgifter.

En förutsättning för det har varit en arbetsgivare som backat upp.

– FOI har hela tiden trott på mig. Jag upplever att det verkligen har funnits ett långsiktigt åtagande från myndighetens sida. Jag har fått tänka nytt och kreativt på ett sätt jag kanske inte kunnat göra i lika stor omfattning i industrin. Jag har också kunnat bevaka hur forskningsfronten utvecklas, och funderat på vad det innebär för försvaret och samhället. Där har svaren sällan varit givna. Det är det jag tycker är kul!

Andra fördelar med jobbet på FOI är gruppkänslan och sammanhållningen.

– Att tillsammans arbeta för att Sveriges försvar ska förbättras, och kunna bidra till det.

Som arbetsplats är FOI inte den teknokratiska och sekretessbelagda organisation som en del kanske föreställer sig.

– Vi är väldigt teknikintresserade, men vi är ju ganska mänskliga ändå (skratt). Vi är snälla och vänliga nördar kan man säga. Sedan finns vissa delar där man måste respektera sekretessen, men mycket av vår forskning sker ju öppet, bland annat tillsammans med forskningsinstitut, och universitet i Europa.