1 mars 2015

Korrekta fakta om FOI:s ekonomi

Under helgen har det förekommit felaktiga uppgifter om FOI:s ekonomi i media. GD Jan-Olof Lind klargör läget.

FOI:s budget för 2015 visar på ett underskott om 35 miljoner kronor. Detta motsvarar ca 3 procent av vår årliga omsättning som uppgår till 1,1 miljarder kronor. Underskottet beror bland annat på lägre beställnings­volymer från våra uppdragsgivare, vilket i sig kan vara oroande då vi ser ett fortsatt stort behov av vår forskning och våra analyser. FOI:s styrelse har därför nu beslutat att omställnings­åtgärder ska vidtas för att så snart som möjligt få balans mellan kostnader och intäkter.

– Vi har mycket god kontroll över vår ekonomi, och genom att åtgärder redan nu har börjat vidtas för att ta hand om den uppkomna obalansen, så bedömer jag att vi kommer ha det även under såväl 2015 som framöver. Just nu pågår förhandlingar med facken för att identifiera besparingar och övertalighet på myndigheten, säger GD Jan-Olof Lind. Påståenden om att FOI skulle tappat kontrollen över myndighetens ekonomi är helt felaktiga.

Förutom omställningsåtgärder vid myndigheten så har FOI även begärt hos regeringen att få återgå till den tidigare räntekontokreditramen om 200 miljoner kr som FOI hade fram till 2013. Krediten används för en rutinmässig hantering av likviditet eftersom balansen mellan inbetalningar från uppdragsgivarna och utbetalningar för olika kostnader är ojämnt fördelad över året.

– Våra betalningsflöden fluktuerar betydligt mer än för myndigheter som enbart har direkta förvaltnings­anslag från regeringen, det är därför vi behöver ha en högre kredit, konstaterar GD Jan-Olof Lind.

En tredje, mer långsiktig ekonomisk fråga rör den verksamhet som finansieras av ett så kallat ramanslag från statsbudgeten. I en skrivelse till Försvars­departementet beskriver FOI konsekvenserna av eventuella ned­dragningar på myndig­hetens anslag 1:9, vilka diskuterades under höstens statsbudget­behandling.

Ramanslag 1:9 finansierar för närvarande tre olika verksamheter vid FOI:

  • Forskning/analysstöd för regeringens behov, till exempel säkerhetspolitiska analyser av Ryssland och Afrika
  • Forskning inom CBRN-området, framför allt FOI:s högrisk- och andra laboratorier i Umeå som till exempel verifierade åt FN att kemiska vapen använts i Syrien
  • Internationell verksamhet, till exempel deltaganade i internationella forsknings­samarbeten inom EDA och NATO/PFP

– För oss är det för närvarande oklart om reduktioner på anslag 1:9 kan bli aktuella igen och i så fall i vilken takt och omfattning. Därför har vi till regeringen redogjort för verksam­heten under anslag 1:9 och vad eventuella reduktioner får för konsekvenser beroende på vilken verksamhet som i så fall ska reduceras, avslutar GD Jan-Olof Lind.

FOI:s största uppdragsgivare är Försvars­makten, Försvarets materielverk, Regerings­kansliet och MSB, Myndigheten för samhälls­skydd och beredskap. Svenska offentliga uppdrags­givare står för 89 procent av FOI:s omslutning (2013) EU-forskning för ytterligare 5 procent.