FOI stärker arbetet med asylmottagning

Asylmigration präglas av stor osäkerhet och risk för påfrestningar på såväl nyanlända som det svenska samhället. FOI deltar i arbetet med att lindra dessa påfrestningar, genom morfologisk analys.

FOI är ledande inom morfologisk analys, ett arbets­sätt för att hantera komplexa och vildvuxna fråge­ställningar. Metoden bygger på att problemen bryts ner i delar som studeras först var för sig och sedan tillsammans, för att skapa helhets­bilder. Planering för asyl­migration är närmast urtypen för en fråga som kan angripas med morfologisk analys:

• Här finns stora osäkerheter – exempelvis vilka grupper som kommer, när de kommer, hur många som kommer och vilka förutsättningar de har.
  
• Här har samhället många åtaganden – exempelvis asylprövning, boende, försörjning, utbildning och hälso- och sjukvård.
  
• Här finns många inblandade parter – exempelvis de nyanlända, lokal­samhällen, kommuner, Migrations­verket, Arbets­förmedlingen, Skatteverket och Polisen och det politiska ansvaret är delat mellan flera departement.

Hösten 2012 tog Migrationsverket kontakt med FOI för att med hjälp av kompetens inom morfologisk analys hitta vägar för att lindra de allt större påfrestningar som framför allt kriget i Syrien skapade.

FOI:s forskare kunde snabbt se att både kunskap och lösningar fanns.

– Men vi kunde också se att kunskaperna inte tillvaratogs fullt ut eftersom det är ett så komplext område. Det behövs helhetssyn och överblick för att minska påfrestningarna, säger Maria Stenström, forskningsledare vid FOI.

Analysen visade bland annat att svenska myndigheter bör se asylmigrationsfrågorna från migranternas och lokalsamhällets perspektiv, inte från en isolerad myndighets­funktion. Och att man bör analysera olika tänkbara händelseutvecklingar tillsammans.

– De nyanlända har olika förutsättningar, de har olika utbildningsnivåer, ålder och erfarenheter. Och alla hamnar i ett lokal­samhälle där man ska dela på resurser som skolor, bostäder, infrastruktur och annat. För att minska påfrest­ningarna krävs samverkan, framförhållning och helhetssyn från alla inblandade, säger Maria Stenström.

Att analysera olika scenarier ökar bered­skapen för oväntade trendbrott. Det finns risk för nya påfrestningar om vi bara planerar för dagens situation med många asylsökande som får uppehålls­tillstånd. En situation där det om 3-4 år kommer mycket färre asyl­sökande till Sverige är ett sådant exempel.

– Då har kommunerna anställt lärare, skaffat skol­lokaler och entreprenörer skapat asyl­boenden och centrala myndigheter ökat sina resurser. Att skolor och boenden plötsligt står tomma och att arbetstillfällen försvinner skapar också påfrestningar på samhället, säger Maria Stenström.

Maria Stenström gav 2013 ut en rapport om hur man arbetar med morfologisk analys i grupp.