Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

27 april 2015

Försvarsekonomi i förändring

Försvarsekonomerna vid FOI har gjort en preliminär analys av de ekonomiska effekterna av försvars­överens­kommelsen och försvars­propositionen som presenterats nu i april. De pekar dels på det trend­brott som den föreslagna ekonomiska förstärkningen innebär, dels konstaterar de att ett antal osäker­heter råder kring uppräkningar och köpkraft och att försvars­budgetens andel av BNP planar ut kring 1 procent.

– Vi vill först konstatera att försvarsöverens­kommelsen innebär en ökad förståelse och medvetenhet om Försvars­maktens ekonomiska situation. Förslaget är ett trendbrott för försvars­maktens köpkraft, som genom uppgörelsen kommer att öka. Vi vill dock peka på risker för att köpkraften inte kommer att öka lika mycket som de nu presenterade siffrorna kan ge sken av, säger Peter Nordlund och Peter Bäckström, försvarsekonomer vid FOI.

Försvarsmakten kompenseras för årliga pris- och löne­ökningar med en omräkning utifrån Försvars­prisindex, FPI. Om FPI-uppräkningen täcker den faktiska pris- och löne­utveckligen för Försvarsmakten så blir den reala köpkrafts­förbättringen 10,2 miljarder för hela perioden 2016-2020, utöver de anslagsförstärkningar som redan ligger i grund­planeringen. I överens­kommelsen konstateras också att 1,7 mdkr åtgår för att täcka merkostnader för höjda arbetsgivar­avgifter och hyreskostnader.

– Ett problem som vi på FOI redan påpekat i tidigare rapporter är att det FPI som nu används tenderar att under­kompensera Försvarsmakten för de faktiska kostnads­ökningarna. Det finns risk för att denna underkompensation gröper ur en del av anslags­förstärkningarna så att den verkliga köpkrafts­förbättringen under perioden allvarligt försämras, säger Peter Bäckström.

– Vi tycker oss också skönja en viss optimism i vad man tror sig ha råd med inom den nya ekonomiska ramen. Det kommer att krävas ett omfattande avvägnings- och prioriterings­arbete för att peka ut de delar som måste skjutas på framtiden eller utgå, säger Peter Nordlund.

Vid FOI studeras även internationell försvarsekonomi i längre tidsperspektiv med hjälp av en databas med längre sammanhållna dataserier.

– Det viktigaste när det gäller svensk försvars­ekonomi just nu är trendbrottet, vi ser en ökning av militär­utgifterna under de kommande åren. Dock når utgifterna inte riktigt upp till den nivå som rådde före år 2000, säger Bengt-Göran Bergstrand, forskare vid FOI och expert på internationell försvarsekonomi.

– Jag kan samtidigt konstatera att militär­utgifternas andel av BNP inte ökar, utan nu planar ut kring 1 procent. Militär­utgifterna ökar visserligen, men tillväxttakten i ekonomin är ännu högre. Vid internationella jämförelsen används ofta just andel av BNP som ett mått på hur landet prioriterar verk­samheten ifråga och hur stor del av samhälls­ekonomin som verksamheten utgör. Däremot beskriver den inte landets militära förmåga.