Klimatförändringar slår hårt i Ryssland
Klimatförändringarna bidrar till ett ökande antal naturkatastrofer och tekniska incidenter i norra Ryssland. Den svaga ryska ekonomin och en klimatskeptisk inställning förhindrar att nödvändiga åtgärder genomförs, enligt FOI-rapporten Climate changes and natural disasters.
Runt 60 procent av Rysslands yta täcks av permafrost. Men det området minskar i takt med en stigande global medeltemperatur.
Det skapar allvarliga problem. Dels i form av naturkatastrofer med översvämningar och skogsbränder – sommaren 2010 hade Ryssland en längre period med höga temperaturer med sju tusen bränder. Men när permafrosten tinar ger det också sättningar i marken som förstör hus, vägar och annan infrastruktur som byggts för att stå på ständigt frusen mark. Dessutom är norra Ryssland beroende av isvägar för tyngre transporter under en allt kortare vintersäsong.
– Det finns uppskattningar som visar på att klimatförändringarna i genomsnitt dödar tusentals personer årligen och ger stora kostnader för den ansträngda ekonomin, säger FOI-forskaren Roger Roffey som skrivit rapporten.
Temperaturhöjningarna leder också till att stora delar av Arktis kommer att ligga isfritt under delar av året. Enligt rapporten kan det leda till spänningar i området, bland annat för att Ryssland kommer att vilja säkra ny oljeutvinning samtidigt som närvaron från andra länder ökar med kommersiell fartygstrafik i nordostpassagen. Temperaturhöjningen kan också innebära att stora mängder metangas frigörs från myrområden som kan påskynda den globala uppvärmningen.
Det stora problemet är, enligt rapporten, att Ryssland varken tycks ha vilja eller prioriterar resurser för att hantera förändringarna.
– Bland annat för att det finns en allmän uppfattning om att ett varmare klimat kommer att gynna landet, exempelvis i form av större odlingsarealer. Men forskning visar att längre torkperioder i södra Ryssland snarare kommer att minska matproduktionen. Vi ser också att när det sker en översvämning som inte hanteras på ett bra sätt, då åker Putin ut och visar upp sig och sparkar några lokala makthavare, istället för att staten tar sitt ansvar för en hållbar lösning, säger Roger Roffey.
För det ryska forskarsamhället är detta inga nya uppgifter, enligt rapporten. Men när den ryska staten hellre satsar pengar på bland annat försvaret så kämpar kritiska röster i motvind.
– När myndigheterna inte prioriterar klimat- och miljöfrågor, då trycks de som opponerar sig ner. Och det vetenskapliga samhället är beroende av ekonomiska medel från makten varför de också är försiktiga i sin kritik, även om de publicerar rapporter som beskriver situationen som den är, säger Roger Roffey.