Energi och säkerhet är ett område som har studerats inom FOI under lång tid. I rapporten ”Energifattig­dom, försörj­nings­trygghet och offentligt agerande” beskrivs begreppet energi­fattigdom och vilken roll energi-, fördelnings- och socialpolitik kan spela för att säkra en trygg energiförsörjning för särskilt utsatta konsumenter.

På senare år har det inom EU:s energipolitik blivit ett ökat fokus på hur den förda politiken påverkar enskilda konsumenter. Begrepp som energifattigdom och utsatta konsumenter har spelat en ökad roll i diskussionen då det i vissa länder och för vissa befolkningsgrupper blivit mycket svårt att erhålla tillräcklig energi för en normal levnads­standard, till följd av ökade kostnader eller andra svårigheter. Detta har i sin tur lett till ett ökat tryck på myndigheter att agera.

Begreppet energifattigdom är inte entydigt utan det används på många sätt och med olika betydelser beroende på sitt samman­hang. Syftet med rapporten, som finansierats med medel från Energimyndigheten, är att öka förståelsen för begreppet och hur det relaterar till ett bredare fattigdoms­begrepp, vilka synergier och konflikter som finns mellan en strävan att uppnå en trygg energiförsörjning och att begränsa energi­fattigdomen samt i vilken grad energifattigdom kan leda till ett ökat krav på offentligt agerande.

-Det finns många faktorer som kan påverka utbred­ningen av energifattigdom i samhället och vilka förutsättningar hushållen har för att hantera energi­kostnaderna. Energieffektivitet, energi­marknadernas funktion, energi­skatternas nivå, arbetslöshet och hur de sociala trygghets­systemen är konstruerade är exempel på sådana faktorer som sträcker sig över ett flertal politikområden, säger Eva Mittermaier, forskare vid FOI.

-En trygg långsiktig energiförsörjning med balans mellan tillförsel och användning ökar förutsätt­ningarna för att undvika stora och plötsliga pris­ökningar. Sådan prisökningar skulle kunna vara ett särskilt stort problem för hushåll med begrän­sade ekonomiska resurser. Här kan man se en tydlig synergi mellan mål om en trygg energiförsörjning och mål om att skydda ekonomiskt utsatta hushåll, säger Ester Veibäck, forskare vid FOI.

Men det kan också finnas konflikter enligt rapporten. Om stora ekonomiska resurser läggs på att undvika avbrott, inklusive att bygga redundans i produktions- och distributions­systemet, kan det leda till ökade system­kostnader som måste tas ut i form av ökade energipriser. Detta kan vara särskilt problematiskt för resurssvaga konsumenter, som inte heller självklart är de som är mest betjänta av de vinster som det trygga systemet kan leda till.

-Begreppet energifattigdom har hittills inte använts i Sverige i någon större utsträckning, bland annat beroende på hur de sociala stödsystemen ser ut. Det är heller inte självklart varför man ska prata om energi­fattigdom när man inte definierar fattigdom för andra konsumtionsområden som t.ex. livsmedel eller transporter. Internationellt handlar energi­fattigdom framför allt om uppvärmning av byggnader. Det är en problem­atisk avgränsning eftersom tillgången till energi till trans­porter är väl så viktigt för att möjlig­göra att resurs­svaga grupper kan delta i samhället, inte minst på dess arbets­marknad. Om man ska börja se energifattigdom som en viktig del av energipolitiken bör därför transportenergin inkluderas, säger Bengt Johansson, forskare vid FOI.

Forskarna vid FOI menar att oavsett om energi­fattigdom är ett relevant begrepp för Sverige eller inte, är det viktigt att vara medveten om frågans roll inom EU:s energi­politik och det är därför viktigt att följa hur frågan utvecklar sig där, eftersom det får konsekvenser även för svensk energipolitik. Begreppet lyfter också upp de fördelnings­politiska aspekterna av energipolitiken, vilket är av stor betydelse för att bedöma vilken politik som är lämplig och möjlig att genomföra.