FOI studerar oljekrishantering i Norden

Forskare vid FOI har studerat oljekrishantering med fokus på förbrukningsdämpande åtgärder. Syftet med förstudien har varit att se hur olika åtgärder kan användas som verktyg för att hantera en energikris.

Ett av målen för europeisk och svensk energipolitik är att ha en trygg energiförsörjning. Störningar i energitillförseln kan exempelvis orsakas av tekniska fel, krig, väderhändelser, olyckor och blockader. Effekterna av störningarna kan hota samhällsviktiga verksamheter och få kännbara konsekvenser i hela samhället. Forskare vid FOI har studerat hur förbrukningsdämpande åtgärder kan användas som ett verktyg för att hantera en energikris. De nordiska länderna som ingår i studien är Sverige, Finland, Norge och Danmark.

-Länderna skiljer sig åt på flera sätt. Både Danmark och Norge är nettoexportörer av olja medan Sverige och Finland är stora importörer av olja från bl.a. Ryssland. Behovet av förbrukningsdämpande åtgärder är därför inte så stort i Norge och Danmark, som det är i Sverige och Finland. Finland har ett väl utvecklat system för energikrishantering och ett existerande regelverk för ransonering, säger Ester Veibäck forskare vid FOI.

I Sverige och i många andra länder baseras energipolitiken huvudsakligen på marknaden som mekanism för att uppnå balans mellan tillgång och efterfrågan. Alla länder som ingår i studien har frigörande av oljelager som den primära åtgärden för att hantera en energikris om inte marknaden klarar av det. Utöver det finns enklare åtgärder som till exempel informationskampanjer, avgiftsförändringar och hastighetsbegränsningar. Det finns också mer omfattande åtgärder som i större grad påverkar samhället, som ransonering. Samtliga länder ser ransonering som en sista utväg vid mer långvariga störningar.

I alla länder som analyserats förväntas oljebolagen tillsammans med särskilda organisationer spela en viktig roll i energikrishanteringen. I studien framkommer också att det finns en önskan om ökat samarbete och samordning mellan de olika nordiska länderna. I studien identifieras också ett antal områden för vidare forskning. Ett område handlar exempelvis om hur det återupptagna arbetet med civilt försvar kan samspela med energikrisplaneringen. En annan viktig frågeställning är om och i så fall hur ett försämrat säkerhetspolitiskt läge kan påverka energikrisplaneringen.

-Vi ser ett behov av scenariobaserad forskning om robusta strategier avseende förbrukningsdämpaande åtgärder och energikrishantering i stort, säger Daniel K Jonsson, forskningsledare vid FOI.