Nordiska försvarsutgifter i jämförelse

Vilket nordiskt land har högst försvarsutgifter? Beror på hur man räknar, enligt en studie från FOI.

Studien är gjord på uppdrag av Försvarsmakten och är en jämförelse mellan de nordiska ländernas samt Österrikes försvarsutgifter. En uppgift som är svårare än det låter, trots att det finns färdiga sammanställningar av länders försvarsutgifter från organisationer som Sipri, FN och NATO. Men de siffrorna är sällan helt jämförbara, eftersom länder har skilda sätt att organisera och finansiera sitt försvar.

– I vissa länder är det utrikesdepartementen som betalar utlandsinsatser, inte försvaret. I andra betalar försvaret mervärdesskatt som blir en intäkt i en annan del av statsbudgeten. Finansieringen av de försvarsanställdas pensioner skiljer sig också åt mellan länder, säger Peter Nordlund, överingenjör vid FOI.

Värnpliktiga är dessutom en billig arbetskraftsresurs. Sett till försvarsutgifter, så kan värnpliktiga innebära subventioner på flera miljarder till ett lands försvar.

– Vi har även värderat de samhällsekonomiska kostnaderna för värnplikten i jämförelsen, där alla länder utom Sverige har någon form av värnplikt, säger Peter Nordlund.

Att enbart fem länder ingick i studien gjorde det möjligt att väga in alla relevanta fakta för att göra en korrekt jämförelse mellan ländernas försvarsutgifter. Då kan man se att även om Sverige i absoluta tal betalar mest till försvaret, så blir resultatet ett annat vid en jämförelse av relativa tal.

– Per capita så betalar Norge mest. Som andel av BNP sticker Finland ut, framförallt för att finnarna har allmän värnplikt, liknande den vi hade i Sverige, säger Peter Nordlund.

I studien kan man se att Sverige och Norge lägger ut mest pengar på materiel – men på delvis olika sätt.

– Sverige är av tradition teknik- och utvecklingsintensivt. Vi utvecklar istället för att köpa från hyllan och är en av världens största exportörer av försvarsmateriel per capita. Norge däremot är en av världens största importörer per capita, säger Peter Nordlund.

Studien har också tittat på försvarssektorns organisation. Här utmärker sig Sverige med en mer splittrad struktur, med fristående myndigheter för stödverksamheter, även om Norge och i viss mån Danmark går mot en struktur som liknar den svenska.

– Genom att studera organisationsstrukturerna ser vi också att det är en myt att det svenska försvaret har en hög andel militärer. Det stämmer bara in på själva Försvarsmakten, de civila jobben finns i stödverksamheterna. Räknar man in dessa så är 43 procent av de anställda inom försvaret civila, många på jobb som i andra länder ingår i en militär karriär, säger Peter Nordlund.