Analys av Afghanistaninsatsen nu överlämnad

dag 15 juni överlämnade FOI skrivelsen "Det är på riktigt nu!" till regeringen. I den analyseras hur det svenska deltagande i Isaf, den internationella insatsen i Afghanistan, har påverkat Försvarsmakten och dess verksamhet.

– Sammantaget kan jag konstatera att Försvarsmaktens samlade förmåga till operationer, inom och utanför Sveriges gränser, har ökat genom deltagandet i Isaf säger Pär Eriksson, forskningsledare vid FOI och den som ansvarat för regeringsuppdraget. Insatsen har inneburit bärkraftiga effekter i form av utveckling av individer, såväl för soldater som officerare och specialistofficerare. Dessutom har det fokus och allvar som insatsen medförde bidragit till att utveckla såväl resurser som Försvarsmakten som helhet.

Analysen visar att insatsen i Afghanistan även innebar en betydande ansträngning för Försvarsmakten. Den sammanlagda direkta kostnaden för insatsen bedöms vara minst 12 miljarder kronor för perioden från 2002 till 2014. Därutöver finns det även andra kostnader, till exempel i form av slitage och omprioriteringar. Dessutom har utvecklingen av insatsorganisationen fördröjts.

Isaf-insatsen har utvecklat förmågan att samverka med Nato, även i andra sammanhang än den i Afghanistan. Den har även bidragit till utvecklingen av myndighetsgemensamma funktioner och förmågor inom Försvarsmakten, exempelvis inom kommunikation, information, erfarenhetshantering och gender. I det sistnämnda fallet har den svenska utvecklingen även legat till grund för ett utvecklat samarbete med Nato.

Insatsen satte fokus på flera för Försvarsmakten nya eller nygamla områden, som att leda flygunderstöd, underrättelser genom UAV, motmedel mot "hemmagjorda bomber" (C-IED), medicinsk evakuering (MEDEVAC), försvarsmedicin och mörkerförmåga, vilket alla är förmågor som har utvecklats i och genom insatsen. Detta har dock inneburit omprioriteringar. Större anskaffningar och anpassningar för ISAF, som t.ex. helikopter 16 och terrängbil 16, har trängt undan annan förmågeutveckling.

– Jag kan också konstatera att Isaf-insatsen kom att utgöra ett slags reality check och utvecklade självbilden från att vara den förrådsställda till den insatta Försvarsmakten. Insatsen gav en förståelse för den komplexa miljöns krav hos såväl individ, förband och resurs som Försvarsmakten som helhet. På alla dessa nivåer ökade kapacitet och förmåga, fortsätter Pär Eriksson.

För individen handlade det om soldatfärdigheter och ledarskap framförallt i mikrosituationer, för förband handlade det bland annat om tilltro till taktik, system och materiel och för Försvarsmakten som helhet handlade det om utveckling av vissa förmågor, såväl nya som nygamla, men också om en förståelse för behovet av vissa Försvarsmaktsgemensamma resurser och en förståelse för vad som krävs för att stödja insatser som är både dynamiska och riskfyllda. För samtliga tre nivåer innebar insatsen en målbild som gett ett fokus och en riktning i det dagliga arbetet.

Rapporten innehåller även detaljerade analyser av effekterna på kompetens inom förband samt kort- och långsiktiga effekter när det gäller kvalitet och tillgång på materiel. Dessutom belyses hur Isaf-deltagandet har påverkat Försvarsmaktens hantering av veteraner och lokalanställda.

Läs FOI:s skrivelse - Det är på riktigt nu! Hur det svenska Isaf-deltagandet har påverkat Försvarsmakten Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.

Läs mer om uppdraget: Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan (direktiv 2015:79) på regeringens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.