FOI-analys: Utöka dialogen för fred i Mali

FN:s implementering av fredsavtalet i Mali går långsamt och kräver en utvidgad diskussion mellan parterna. Det är en av slutsatserna i en ny rapport om det konfliktdrabbade landet.

Krig, terrorattacker och kriminalitet. De senaste åren har Mali präglats av stora konflikter mellan regeringen, tuaregbefolkningen och väpnade islamistiska grupper. Mellan dem finns en drabbad civilbefolkning. De flesta länder avråder från resor till Mali, så även svenska UD.

Ändå var det inte länge sedan många såg ett framtidshopp tändas när det internationella samfundet sommaren 2015 lyckades få Malis regering och två stora rebellgrupperingar att skriva på ett fredsavtal.

– Vi ser idag två olika problem. Dels har det internationella samfundet stora svårigheter att få parterna att följa avtalet, till exempel förvaltning av de norra regionerna och avväpning av rebeller. Dels finns ett bakomliggande problem – även om avtalet implementerades helt skulle det sannolikt vara otillräckligt för att ge en hållbar fred i Mali, säger Cecilia Hull Wiklund, analytiker vid FOI:s Afrikagrupp. Hon har skrivit rapporten Peace in Mali? tillsammans med kollegan Claes Nilsson.

Vill införa sharia

Orsaken är att det finns minst två konfliktområden än de som fredsavtalet reglerar, den historiska konflikten mellan nord och syd i Mali, med bland annat de tuareger som vill ha en självständig stat.

Ett gäller rivaliteten mellan de rebellgrupper som skrev på avtalet. De kämpar mot varandra och slåss bland annat om makten över städer och handelsrutter med illegala varor – ofta det enda sättet att försörja sig på i det karga norra Mali.

Det andra området rör de väpnade islamisterna som hela tiden varit utanför avtalet. De vill införa sharia-lagar och har hittills inte bara motarbetat FN:s fredsfrämjande närvaro i landet utan även intensifierat attacker mot både maliska staten, civilbefolkningen och andra internationella aktörer.

– Fredsavtalet skrevs under efter påtryckning från det internationella samfundet utan att detaljerna var färdigförhandlade. Istället för implementering har därför tiden efter undertecknandet handlat om fortsatt förhandling och politisk manövrering.

Inkludera grupper

I FOI-rapporten framhåller författarna behovet av fortsatt dialog kopplad till implementeringen. Olösta frågor måste behandlas för att säkerställa att fredsprocessen utvidgas att inkludera både delkonflikter och de delar av befolkningen som tidigare varit uteslutna från processen.

Hur det internationella samfundet kan fortsätta stödja Mali blir en viktig fråga för Sverige som medlem i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. FOI bidrar genom fakta, statistik och forskningsmässig analys av vad de olika vägvalen kan innebära. Mali-rapporten, som bygger på rapporter, forskningsmaterial och intervjuer, syftar bland annat till just detta.

Bakgrund

Konflikten bottnar dels i inhemska faktorer, som marginaliseringen av norra Mali, vilket lett till flera uppror de senaste 60-åren, men har också påverkats mer sentida förändringar i Nordafrika och Sahel regionen. Kriget i Libyen och Ghaddafis död innebar att många Tuareger som stridit på Ghaddafis sida återvände till Mali, beväpnade och arbetslösa.

Närvaron av väpnade islamistiska grupper är också en regional företeelse men förstärks av det faktum att norra Mali är ett ”ingenmansland” utan statlig närvaro och gränskontroller där dessa kan röra sig fritt. Konflikten innehåller också stora delar lokala element. Bristen på vatten och mark som det går att odla på har medfört våldsamma bråk mellan jordbrukare och boskapsuppfödare om rätt till mark i så väl norra som centrala Mali. Klimatförändringar har spätt på dessa konflikter vilka också verkar ligga till grund för att även centrala Mali blivit våldsammare under det senaste året.