Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

8 september 2017

Brister i kunskapen om kärnvapen och civilt försvar

Närvaron av kärnvapen och risken för en väpnad konflikt i vårt närområde gör att det finns ett kärn­vapen­hot mot Sverige. Men enligt en rapport från FOI är kunskapen bristfällig om hur vi ska hantera konsekvens­erna av ett kärn­vapen­anfall. Rapporten pekar på ett antal viktiga forskningsområden som skulle kunna prioriteras i framtiden.

gamla bilar dirigeras av poliser

Polisdirigering under Operation Stockholm 1961, den största svenska evakueringsövning som hållits i modern tid. Övningen hade planerats av Civilförsvarsstyrelsen för att pröva utrymningsförmågan i den händelse Stockholm skulle angripas med kärnvapen. Foto: Okänd/Stockholms länsmuseum.

Bakgrunden till FOI:s rapport är regeringens försvars­politiska inriktning för åren 2016 till 2020 som utgår från den förändrade säker­hetspolitiska situationen i Europa. Syftet med studien som har gjorts på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har varit att ge en bild av forsknings­läget när det gäller kärnvapenhot kopplat till civilt försvar.

Studien visar att det har gjorts omfattande utredningar på området, dock genomfördes de flesta för minst 30 år sedan. Mycket lite forskning har skett i modern tid vilket har fört med sig att medveten­heten och kunskapen kring kärnvapen och civilt försvar till stor del har gått förlorade.

– Kärnvapen har inte upplevts som ett hot på länge och därför inte varit i fokus. Men idag när vi har ett grann­land i öster som baserar mycket av sin stor­makt­status och faktiska styrka på kärnvapen är det rimligt att vi har en kontinuerlig bevakning på området, säger Martin Goliath, chef på enheten för kärnvapen­frågor och en av rapportförfattarna.

I rapporten tar han och de tre kollegorna upp ett antal forsknings­områden som bör prioriteras i fortsatta studier och som handlar om före, under och efter ett kärnvapenanfall. En viktig fråga är hur kärnvapen kan komma att användas.

– Ett storskaligt kärnvapenkrig är inte det enda eller mest sannolika scenariot för kärnvapen­användning utan man kan också tänka sig insatser med enstaka kärnvapen för att uppnå militära mål. Därför är det viktigt att titta på olika scenarier, säger Martin Goliath.

Andra viktiga forskningsområden är konsekvenserna av ett kärnvapenanfall för civil­befolkningen, som till exempel storskaliga bränder, och hur man kan skilja på luft- och ytexplosioner för att få en korrekt lägesbild. Dessutom behövs det väl inarbetade rutiner för hur räddningstjänsten ska verka i en miljö med radioaktivt nedfall, blindgångare och rasrisker.

Inriktningen på den fortsatta forskningen är dock beroende av att målsättningarna för det civila försvaret blir mer specificerade, påpekar Martin Goliath.

– Innan man kavlar upp ärmarna gäller det att bestämma sig för vilka målsättningar man har för den civila delen inom totalförsvaret. Detta saknas idag.