Scenarier skapar beredskap
Svenska myndigheter ska enligt regeringsbeslut planera för civilt försvar. Orsaken är det försämrade omvärldsläget. FOI har utvecklat metoder för planeringen med hjälp av scenarier.
Scenarion kan handla om problemsituationer som måste kunna lösas och förberedas oavsett om det råder krig, höjd beredskap, kris eller normal vardag. Foto: Daniel Jonsson. Bilden är datamanipulerad.
Planering för civilt försvar har efter många år kommit upp på agendan igen efter det kalla krigets slut. Det civila försvaret har tre uppgifter: Värna civilbefolkningen, skydda samhällsviktig verksamhet och stödja försvarsmakten.
– För att planeringen ska bli bra måste myndigheterna utgå från en gemensam övergripande hotbild. Här har FOI på uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, tagit fram några typfall som hjälper till. Sedan måste dessa bilder anpassas till respektive sektor eller område, säger Daniel Jonsson, forskningsledare på avdelningen för försvarsanalys i Kista.
Fungerar för alla
Han ingår den forskargrupp som författat rapporten ”Scenariobaserad planering för civilt försvar inom energiområdet.” En del av resultatet från arbetet med rapporten är hemligstämplat, men i en publik del beskrivs metoder för att göra planeringen utifrån scenarier. Metoden fungerar för alla, oavsett om det är en myndighet inom ett speciellt område, som livsmedel eller transporter, eller exempelvis en länsstyrelse som ansvarar för en region.
– Genom att utveckla scenarier utifrån hotbilder skapas inte bara ett bra planeringsunderlag utan själva arbetsprocessen alstrar ofta annan värdefull kunskap – utöver det som direkt används i scenarierna. Det kan handla om problemsituationer som måste kunna lösas och förberedas oavsett om det råder krig, höjd beredskap, kris eller normal vardag, berättar han.
Scenariers roll är hantera de osäkerheter som alltid finns i en planeringssituation.
– Man kan se dem som berättelser eller antaganden. De skapar vissa utmaningar. Om man exempelvis tror att ett angrepp kan vara att sabotera elförsörjningen kanske det leder till starkare fysiskt skydd av transformatorstationer, säger Daniel Jonsson.
Inte alla ägg i samma korg
Ett scenario kan också identifiera felinvesteringar eller åtgärder som får negativa effekter i ett annat scenario.
– En mycket förenklad bild skulle kunna vara att vi bygger upp ett enda stort nationellt lager för drivmedel och skyddar det mycket väl. Åtgärden kan fungera utifrån vissa antaganden, exempelvis hot om mindre sabotage, men vid högre konfliktnivåer med kraftfullare vapen kan strategin visa sig vara förkastlig eftersom vi lagt alla ägg i samma korg.
Rekommendationen är att arbeta med mellan två och sex scenarier. Fler blir svåra att hålla i huvudet.
– Det måste gå att förstå dem intuitivt. Visserligen går det att arbeta med datorstöd, men mycket av planeringen handlar om magkänsla.
Scenariomodellen innehåller fyra moment. Det handlar om att
- Fördjupa och förtydliga hotbilden.
- Skapa scenariots byggstenar, det vill säga faktorer som utgår från hotbilden – exempelvis hur aktören X påverkas av ett angrepp på kritisk infrastruktur eller vad innebär ett angrepp mot Sverige för region Y och länsstyrelsens arbete? De två sista momenten handlar om att
- formulera själva scenarierna och
- kvalitetssäkra dem.
– Vi har lite tips till varje steg. I andra steget är det till exempel viktigt att flera personer är med och att det är högt i tak för att få upp alla tänkbara händelser, ingen får känna sig dum eller att man håller tillbaka idéer, säger Daniel Jonsson.