Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

24 januari 2018

En stresstest av svensk krisberedskap

Stockholms elförsörjning utslagen i tre dygn. Möjligheten att kommunicera med allmänheten så gott som obefintlig. Då kommer attacken. Så såg verkligheten ut i en krisberedskapsövning där Storstockholms Brandförsvar stod för idé, metod och struktur och FOI för scenarierna.

Grupp vid whiteboards

Övningen samlade en mängd experter. Foto: Annica Waleij/FOI.

Stockholms elförsörjning utslagen i tre dygn. Möjligheten att kommunicera med allmänheten så gott som obefintlig. Då kommer attacken. Så såg verkligheten ut i en krisberedskaps­övning där Storstockholms Brandförsvar stod för idé, metod och struktur och FOI för scenarierna.

Målet med själva övningen var att visa på styrkor och svagheter i svensk krishantering, här med fokus på hälso­frågor. Frågan har fått ökad aktualitet genom ett större fokus på Sveriges totalförsvar. Representanter från många olika discipliner såsom Social­styrelsen, landsting, MSB, blåljus­myndigheter och Försvars­makten fanns på plats hos FOI för att öva tillsammans under ledning av Storstockholms brandförsvar.

Initiativtagare till övningen var förbunds­direktör Svante Borg på Storstockholms brandförsvar och Birgitta Liljedal, senior analytiker på FOI.

– Alla aktörer är experter på sin egen roll och inom sitt eget sammanhang. Men det är en annan sak att i störd miljö tidskritiskt fatta beslut mot en gemensam målbild, säger Birgitta Liljedahl. Vi vill vara ett komplement till övningar som pågår på andra håll. Aktörs­gemen­samma stresstestövningar av den här typen går ut på att vi ska hitta våra sårbarheter så att vi ligger steget före om något verkligen skulle inträffa.

För Storstockholms brandförsvar var det nyttigt att få ett annat perspektiv på verk­samheten och öva i ett annat samman­hang. I det vardagliga arbetet står det praktiska handlandet i fokus.

– Vi inom räddningstjänsten är vana att agera snabbt. Här lärde vi oss värdet av att ibland stanna upp och ta reda på mer fakta. Det blev också tydligt att alla aktörer måste ha ett gemensamt språk och samma skala för att värdera händelser, säger Svante Borg.

Det finns planer på att i framtiden genomföra fler övningar med deltagare även från andra sektorer av samhället.

Tanken på att genomföra en krisberedskaps­övning väcktes när representanter från FOI och Storstockholms brandförsvar deltog som observatörer när den stora civila multiaktörs­övningen Unified Response genomfördes i Storbritannien 2016.

I arbetet med att skapa övningsscenariot deltog experter från samtliga avdelningar på FOI med sin specialkunskap, såsom medicinska hotbedöm­ningar, energi, cybersäkerhet, explosivämnen, spridnings­modeller, CBRN och totalförsvar.

Frågan om krisberedskap har fått förnyad aktualitet bland annat genom Försvarsbered­ningens del­betänkande Motståndskraft Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025, DS 2017:66länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och den rapport som tagits fram av Socialstyrelsen och Försvars­makten som rör sjukvårdens kapacitet vid krig eller vid återkommande mindre angrepp i kombination med exempelvis it-attacker. Läs mer om den här>>länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Storstockholms brandförsvar finansierade sitt eget deltagande i övningen och ställde dessutom upp med övningsledare. Övningen finansierade i övrigt av anslagsprojektet ”CBRN-händelser i en störd miljö”, från ”Medicinska hotbilder” samt MSB:s 2:4-projekt för Krisberedskap (FACIT). Resultatet från övningen kommer bland annat att bli presenterat på MSB Aktörs­gemensamma CBRN-dagar 24–25 januari.