Samarbete nyckeln till snabb försvarsuppbyggnad

Få områden präglas av lika långsiktig planering som försvaret. Men vid en förändrad hotbild gäller det att snabbt kunna bygga upp nya försvarsförmågor. Skickligheten ligger i att skapa ett värdesystem, detta enligt en rapport från FOI med lärdomar från återmilitariseringen av Gotland.

I samband med Rysslands annektering av Krim 2014 fick den svenska regeringen bråttom att stationera en permanent militärstyrka på Gotland. Traditionellt arbetar försvarsmyndigheter med långa planeringscykler men från att beslutet fattades 2015 till att soldaterna var på plats tog det endast två år. Förloppet har studerats av FOI-forskarna Mattias Axelsson och Joakim Netz som menar att framgångsfaktorn var att militära och civila organisationer etablerade ett så kallat värdesystem.

– I ett värdesystem drar man tillsammans nytta av de resurser som finns. I Gotlandsexemplet handlade det om att Försvarsmakten och Försvarets materielverk, FMV, etablerade relationer till företag som ordnade boende till soldaterna, transporter över sjön och annat som behövdes, förklarar Joakim Netz.

Studien gjordes på uppdrag av FMV med syfte att ge beslutsfattare kunskap om hur nya försvarsförmågor snabbt kan byggas upp efter ett politiskt beslut. I rapporten pekar forskarna på tre kritiska resurser som avgör om ett värdesystem kan utvecklas eller inte. De är:

• Nyckelpersoner med mandat att leda
• Experter på lokala förhållanden
• En grupp, en ”task force”, som leder samverkan på myndighetsnivå och löser de konflikter som uppstår.

– Under en process som den på Gotland måste man utgå ifrån att det kan uppstå oförutsedda trögheter och förvirring kring vem som har vilken roll. Då gäller det att det finns någon som vågar ta sig mandat att vara drivande i dessa frågor och att det bildas en organisation i organisationen, en projektgrupp, säger Mattias Axelsson.

– Ja, och lika viktigt är det att det finns experter på lokala förhållanden när det gäller försvarslogistik och platsens förutsättningar. De här personerna kan beskriva hur det egentliga behovet av säkerhet ser ut, fortsätter Joakim Netz.

Forskarna pekar också på att processen med att bygga upp en ny militär förmåga måste få leva sitt eget liv. Vara oplanerad till stora delar.

– Även om det självklart finns en politisk vision blir sällan allt som man har tänkt sig och då gäller det att de tre kritiska resurserna agerar tillsammans utifrån det. Det går inte att konkretisera olika mål på ett detaljerat plan, utan i grunden är uppbyggnaden av en ny försvarsförmåga en kunskapsutvecklingsprocess där man successivt lär sig vad som fungerar och vilka behoven är, avslutar de.