Befälsutbildning ger fördelar på arbets­marknaden

Att göra värnplikten kan ge fördelar på den civila arbetsmarknaden, framförallt för de som genomgår en lång befäls­utbildning. Men för många är det ett steg bakåt.

Allmän värnplikt för män var en gång i tiden närmast en samhällsinstitution. Nu är värn­plikten tillbaka, men är långt ifrån allmän. Bara omkring fyra–fem procent av en årskull planeras göra grundutbildning med värnplikt.

Att göra värnplikt innebär att ge runt ett år till Försvarsmakten, när de flesta jämnåriga pluggar eller jobbar. FOI har gjort en litteratur­studie för att se vilken påverkan värnplikten hade på arbets­mark­nads­utfall, som inkomster och utbildnings­nivå, för dem som gjorde värnplikt i de nordiska länderna under 1990-talet och tidigare.

Svaret blev – bra för några, dåligt för andra.

– För dem som genomfört en längre befäls­utbildning har värnplikten varit positiv. Många blev chefer i det civila efter lumpen. Samtidigt visar andra studier att de som kommer från en lägre socioekonomisk bakgrund ofta förlorade på värn­plikten, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI.
 
Studier visar att befälsutbildade ofta kommer från relativt högutbildade hem och har föräldrar som har högre inkomster.

– Mönstringen tenderade att sortera efter social bakgrund. Jag är lite överraskad över ett så tydligt utfall, jag trodde att mönstringen var en mer neutral process. Samtidigt är detta ett resultat som känns igen från den civila utbildnings­världen, säger Peter Bäckström.

Befälsutbildade är dessutom ofta hög­presterande och hamnar under värnplikten tillsammans med andra hög­presterande ungdomar, något som också gynnar dem.

Samtidigt utgör ledarskapsutbildningen i sig en viktig förklaring till de positiva effekterna.

– Säg att du är 20 år och har lett en pluton på 30–40 personer och kommer ut på arbets­marknaden. Vem utanför det militära har gjort något liknande? Det är klart att det får en effekt. Den effekten är rimligtvis svagare för en menig, för vad är det civila meritvärdet av att kunna skjuta med en kulspruta?, säger Peter Bäckström.

För många innebar värnplikten en ekonomisk förlust, vilket kan förklaras av att inträdet på arbets­marknaden eller till högre utbildning skjutits upp.

– En dansk studie har kommit fram till att de som gjort värnplikten har upp till sju procents lägre inkomst i åldrarna 25‑35. Särskilt danska värn­pliktiga som fick en universitets­utbildning skjuten på framtiden drabbades ekonomiskt, säger Peter Bäckström.