Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

17 januari

Brexit påverkar redan säkerhetspolitiken

Storbritannien vill vara en stormakt, men det är inte säkert att pengarna räcker till efter att landet lämnar EU. Det konstaterar FOI-forskare i en rapport om de säkerhetspolitiska konsekvenserna av Brexit.

Flagga

Storbritanniens flagga. Foto: Wikimedia Commons.

När Storbritannien lämnar EU får det följder också för säkerhetspolitiken. Storbritannien har en stor försvarsmakt och den påverkas redan av Brexit, vilket i sin tur påverkar omvärlden.

– Säkerhetspolitiken har inte stått i centrum under de förhandlingar som pågår, men den kommer att påverkas. Ekonomin har redan försämrats och därmed minskar resurserna till militären. Även om landet fortsätter som i dag att satsa två procent av BNP på försvaret, blir det mindre pengar om BNP-tillväxten blir mindre än väntat, säger Niklas H. Rossbach, som är säkerhetspolitisk analytiker på FOI.

Tre tänkbara scenarier

Han har tillsammans med kollegan Johan Engvall tagit fram en rapport om säkerhetspolitiska konsekvenser av Brexit, på uppdrag av Utrikesdepartementet. FOI-forskarna konstaterar i rapporten att osäkerheten är stor – och att utträdet ställer Storbritanniens framtida roll som stormakt på sin spets. De listar tre tänkbara framtidsscenarier:

  • Det första bygger på att landets ekonomi är stark efter utträdet. Storbritannien förblir en stormakt som verkar globalt och utvecklar relationerna med länder i Asien.
  • Det andra scenariot är att fokus är regionalt. Försvarsresurserna läggs i Europa.
  • Det tredje är att den ekonomiska utvecklingen försämras och de säkerhetspolitiska ambitionerna minskar. Landet slutar att vara en stormakt.

Kan bli nya samarbeten

Storbritannien vill fortsätta att vara en stormakt, säger Niklas H. Rossbach.

– De ser ett stort värde i att försvara västliga värderingar globalt och värna sina affärsintressen. Det kan påverka Sverige eftersom det kan medföra att snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF), som leds av Storbritannien och där Sverige ingår, sätts in utanför Europa. Men det är inte säkert att pengarna räcker till Storbritanniens ambitioner. För svensk del skulle det kunna innebära att arbetet i insatsstyrkan leds av ett land som inte är lika starkt som när samarbetet ingicks, säger han.

Efter att ha lämnat EU kan britterna inte vara med i EU-gemensamma projekt på samma sätt som tidigare. Men de kan komma att bilda nya samarbeten, vilket kan vara intressant för Sverige. De skulle till exempel kunna handla om att gemensamt ta fram nya stridsflygplan.