Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

22 februari

Ny handbok ska förenkla risk- och sårbarhetsarbetet i kommunerna

FOI har tagit fram en handbok som intar kommunens perspektiv på risk- och sårbarhetsanalyser. Målet är att stärka arbetet och i förlängningen göra kommunerna säkrare för invånarna.

Människor hämtar vatten efter krishändelse.

Kontaminerat dricksvatten är en av de oönskade händelser som kan drabba ett samhälle. Foto: Thomas Henrikson, MSB.

Långvariga strömavbrott, kontaminerat dricksvatten, jordskred, översvämningar, skogsbränder eller cyberattacker. Det finns en rad oönskade händelser som kan drabba ett samhälle. Sveriges kommuner är enligt lag skyldiga att analysera vilka sådana händelser som kan inträffa i den egna kommunen i en så kallad risk- och sårbarhetsanalys (RSA).

Det finns flera metodhandböcker för hur man identifierar och värderar risker och sårbarheter. Nu har forskare vid FOI tagit fram en handbok som tar ett bredare grepp. Den beskriver det praktiska RSA-arbetet skräddarsytt för kommunen. Där beskrivs hela arbetsgången; från grundläggande planering till genomförande och uppföljning av säkerhetshöjande åtgärder. Tonvikten ligger på hur kommunen har nytta av arbetet.

– I våra intervjuer har vi sett att nyttan av RSA-arbetet upplevs som låg. Det behövs incitament för att göra en RSA, som att kommunens egen organisation stärks, säger Vidar Hedtjärn Swaling, förste analytiker vid FOI.

Säkrare samhälle

Han är projektledare för arbetet med handboken som tagits fram på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Genom intervjuer med ansvariga har den nuvarande arbetsprocessen kartlagts samt svårigheter och möjligheter att bemöta dessa identifierats. 

Målet är att stärka kommunernas risk- och sårbarhetsanalysprocess. Det kan i sin tur bidra till att stärka samhället genom att kommunen blir bättre rustad att klara oförutsedda, svåra händelser.

– Handboken ska bidra till att det blir meningsfullt att göra RSA-analyser. Kommunerna är mer utsatta om de inte har identifierat sårbarheter och har redskap att hantera dem. Om man ser bristerna kan man göra något åt dem.

Ger förutsättningar för nationella risk- och sårbarhetsanalyser

Ett stärkt kommunalt risk- och sårbarhetsarbete är viktigt också för den nationella beredskapen för oväntade händelser. Kommunerna redovisar vart fjärde år sin risk- och sårbarhetsanalys för länsstyrelserna. De gör i sin tur regionala analyser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en nationell analys.

– Tanken är att det ska vara ett sammanhängande system. Därför är de kommunala risk- och sårbarhetsanalyserna fundamentala.

Handboken blev publicerad på webben strax före årsskiftet.

– Vad jag har hört har den redan börjat användas ute i kommunerna, säger Vidar Hedtjärn Swaling.