Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

4 mars

Rysk A2/AD-förmåga överskattad

Västliga nationer oroas av Rysslands förmåga att på avstånd hindra en motståndare från att uppträda i ett geografiskt område (A2/AD). I den nya FOI-rapporten ”Bursting the bubble?” beskrivs faran som överskattad och flera möjliga motåtgärder analyseras.

Missilsystemet 9K720 Iskander

Ryska 9K720 Iskander (SS-26 Stone) på det militärtekniska forumet ARMY 2018. Foto: Igor Dolgov.

A2/AD är ett militärt modeuttryck för förmåga att på avstånd hindra en motståndare från att uppträda i ett geografiskt område. Med hjälp av sensorer som kan se fientliga mål på mycket långt håll och med långskjutande robotar kan en motståndares enheter bekämpas långt innan de når sina mål. A2/AD-system har liknats vid ostkupa eller bubbla, som gör det omöjligt för utomstående att attackera mål i eller skicka förstärkningar till ett område.

När Ryssland annekterade Krim och angrep östra Ukraina uppstod en västlig oro för en attack mot Baltikum. Farhågor väcktes för att Ryssland i ett sådant scenario skulle kunna ”stänga av” Östersjön med A2/AD-resurser. Det skulle göra det omöjligt för Nato-styrkor att bistå sina baltiska medlemmar med vapen och soldater.

– Vi konstaterar i vår rapport att den ryska A2/AD-förmågan är mindre effektiv än vad både rysk militär och västerländsk press hävdat. För det första är det svårare att upptäcka och att träffa ett mål på tiotals mil än vad många tror, säger Robert Dalsjö, forskningsledare vid FOI som skrivit rapporten tillsammans med Michael Jonsson.

För det andra visar analyser också att den faktiska räckvidden för det nya ryska luftvärnssystemet S-400, som marknadsförs med att ha räckvidd på 40 mil, egentligen bara är 15-20 mil. Och mot lågt flygande missiler kan S-400 ha så kort räckvidd som två mil.

– Detta visar att ryskt A2/AD inte stoppar möjligheten att förstärka Baltikum vid en rysk attack. Det är inte är hopplöst, som vissa debattörer velat hävda, konstaterar Robert Dalsjö.

Aktiva och passiva motåtgärder

Det finns flera åtgärder mot A2/AD-system. Dels passiva som att flyga runt sensorernas täckningsområde, eller att stationera soldater på en plats i god tid. Dels aktiva motåtgärder, såväl ”mjuka” i form av telestörning eller skenmål som släpps från flygplan, som ”hårda” där delar av förmågan fysiskt slås ut.

– Man kan oskadliggöra ett helt system genom att slå ut en länk i funktionskedjan, till exempel en datalänk eller en eldledningsradar. Och för att kunna se bortom horisonten krävs luftburen radar, och då kan det räcka det med att skjuta ner det radarplanet, säger Robert Dalsjö.

För sin tes tar forskarna bland annat stöd från kriget i Syrien.

– Där har vi sett hur flygplan bara kört omvägar runt de områden där de ryska systemen kan verka. Vi kan också se att trots att ryssarna har sålt ett av sina modernaste luftvärn till Syrien, så har syrierna inte lyckats skjuta ner ett enda västerländskt plan och bara något enstaka israeliskt plan på 30 år.

För att rysk A2/AD-förmåga ska bli ett hanterbart problem krävs dock satsningar, enligt rapporten.

– Västliga försvarsmakter har under lång tid slagits mot dåligt rustade motståndare, som exempelvis talibaner. Därför krävs nu kunskapsuppbyggnad och investeringar inom områden som telekrig, motmedel och styrda vapen, avslutar Robert Dalsjö.