Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

13 juni

Sätter ljuset på gråzonen

Uttrycket gråzon förekommer frekvent i den svenska försvarsdebatten. Men vad är det? Det är en av de frågor som besvaras av FOI i en första rapport i ett arbete som ska bidra till att stärka det civila försvaret.

Bild som visar de tre F:n, nämligen Försvarsvilja. Försörjningsförmåga. Förståelse av hotbild.

För bara 30 år sedan, under det kalla kriget, var hotbilden tydlig. Två supermakter stod emot varandra, och hotet var ett väpnat angrepp. I dag ser världen annorlunda ut, och när totalförsvaret nu ska byggas upp så går det inte att göra som man gjorde senast.
Därför har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gett FOI ett femårigt uppdrag att studera hur det civila samhället ska kunna stärkas mot så kallad gråzonsproblematik. Arbetet görs genom studier av tre tematiska områden, tre F: Försvarsvilja. Försörjningsförmåga. Förståelse av hotbild.

Nu har en första delrapport blivit publicerad – Civilt försvar i gråzon – och för att skapa förståelse för nya hotbilder har forskarna studerat hur man kan definiera gråzon. Genom studier i allt från statliga policydokument till hur gråzon beskrivs i populärkultur, ser de två huvudlinjer:

  1. Att det är en situation som präglas av osäkerhet.
  2. Att det är en situation där samhället belastas av många, samtidiga fientliga incidenter.

– Vi har valt att inte ta ställning eftersom vi inte vill fastna i en begreppsdebatt. Istället vill vi se gråzonsproblematik som en del av en sammantagen antagonistisk hotbild, säger projektledaren Daniel Jonsson.

Hög försvarsvilja

En enkätundersökning bland befolkningen gav ett, för forskarna, lite överraskande resultat, både kring försvarsvilja och försörjningsförmåga.

– Försvarsviljan visade sig överraskade hög, även vid risk för livet. När det gäller försörjningsförmåga förväntar sig människor att staten ska ta ett stort ansvar i en krissituation, 78 procent vill se statliga lager, ransoneringssystem och prioriteringar. Men faktum är att vi inte har några stora lager eller etablerade system, samhället får huvudsakligen förlita sig på marknaden, säger Daniel Jonsson.

I rapporten beskrivs också hur gråzonens komplexa hotbild ställer nya krav på samhällets aktörer, såväl privata om offentliga.

– Ställer man krig mot gråzon så är krig något som inträffar sällan, men är något väldigt påtagligt. I gråzon måste man försöka skilja på vanligt brus, som olyckor eller tekniska fel, och att vara utsatt för en fientlig handling. Och om folk inte förstår att de under angrepp, kan acceptansen för störningar vara lägre. I krig har också myndigheter en helt annan rätt att förfoga över resurser än i gråzon.

Att göra saker rätt

Inom ramen för detta arbete levererar forskarna ett antal funderingar.

– En av dessa är att vi inte är helt övertygade om att försvarsvilja, byggd på att man är villig att göra uppoffringar, är så viktig som det beskrivs i policydokument. Försvarsstödjande beteende – oavsett vad man vill, tycker och tänker – är kanske viktigare. Det kan exempelvis uppstå via socialt tryck, ekonomiska incitament eller lagstiftning, säger Daniel Jonsson.

– Vi är inte heller övertygade om att totalförsvarets olika verksamheter behöver en gemensam hotförståelse i alla frågor. Det viktigaste är att man gör rätt, att man exempelvis säkerställer en robust infrastruktur för hela hotskalan; från stormar, terrorangrepp, handelsstörningar och gråzonsproblematik till ett väpnat angrepp.

Arbetet fortsätter nu med ett antal vetenskapliga artiklar, och genom att forskarna delar information kring dessa frågor.