Ryska anspråk i Centralasien

Ryssland anser att Centralasien ingår i landets intressesfär, precis som resten av det tidigare Sovjet, undantaget de baltiska staterna. Men den militära styrkepositioneringen skiljer sig åt mellan olika delar av Rysslands närområde, visar en FOI-rapport.

De fem stater som utgör Centralasien – Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan – är alla tidigare sovjetrepubliker.

– Därmed anser sig Ryssland ha rätt till en exklusiv intressesfär i regionen, säger Jakob Hedenskog, säkerhetspolitisk analytiker vid FOI som på uppdrag av Försvarsdepartementet skrivit rapporten Security in Central Asia tillsammans med kollegerna Erika Holmquist och Johan Norberg.

Sex jämförelser

2018 kom FOI med en rapport om Kaukasien som bland annat visade hur Ryssland härskade genom att understödja lokala konflikter i Sydkaukasien (Georgien, Azerbajdzjan och Armenien). I denna rapport görs sex jämförelser mellan rysk militär närvaro i Kaukasien och Centralasien. De visar bland annat att:

1. Strategierna skiljer sig åt. Eftersom Kaukasien är en mindre region, vars norra del tillhör Ryssland, finns en stark rysk militär närvaro i syfte att kunna hantera ett regionalt krig. I det gigantiska Centralasien finns bara mindre ryska trupper för krishantering.
2. I Centralasien finns stödinstallationer för ryska kärnvapen. Dessa är viktiga för Rysslands ambitioner som kärnvapenmakt, och avskräcker andra stater – som Kina, Indien och USA – från att agera i regionen.
3. I Kaukasien finns starkt lierade stater (främst Armenien) och frusna konfliktområden (Nagorno-Karabach och delar av Georgien) med ryska baser. Det senare avhåller de centralasiatiska staterna från interna konflikter, som skulle kunna involvera Ryssland militärt. För när väl trupper är på plats är det svårt att bli av med dem.
4. De centralasiatiska staterna ser i högre utsträckning Ryssland som en partner, med vilken man har militärt och ekonomiskt samarbete.
5. Storleken på länderna i Centralasien och avståndet till det ryska kärnlandet skyddar Ryssland från en potentiell angripare, till skillnad mot Kaukasien som ligger nära krigen och konflikterna i Mellanöstern.
6. I Centralasien får Kina, främst genom investeringar i infrastruktur och energi, ett ökande inflytande på Rysslands bekostnad. I Kaukasien är Ryssland ensam stormakt. Folken i Centralasien är dock generellt mer vänligt inställda till Ryssland och skeptiska till Kina, efter att ha sett hur de besläktade uigurerna i västra Kina behandlas.

Konflikter bör kunna undvikas

FOI:s bedömning på lång sikt är att Centralasien bör kunna fortsätta att undvika större konflikter. Därmed ställs de prognoser på skam efter Sovjetunionens fall som spådde att området skulle explodera i etniska och territoriella konfliker.

– Det finns dock en del olösta konflikter och mindre gränsproblem som ofta bottnar i konflikter kring resurser, till exempel vatten. Men efter regimskiftet i Uzbekistan 2016 skapades möjligheter för regional utveckling, samarbete och konflikthantering. Externa aktörer som Ryssland, Kina och USA är dessutom eniga om att konflikter i regionen bör undvikas, säger Jakob Hedenskog.

En riskfaktor är inbördeskriget i Afghanistan.

– De centralasiatiska staterna är transitländer för narkotikatrafiken från Afghanistan till Europa, som också är motorn i ländernas korruption. Och terrororganisationen IS har till skillnad från talibanerna globala ambitioner, säger Jakob Hedenskog.

Rapporten är en led i arbetet att bedöma ryskt agerande och rysk militär förmåga.

– Ryssland är en granne som påverkar vår säkerhet. Genom att se hur Ryssland agerar mot andra kan vi lära hur de skulle kunna komma att agera i vårt närområde. Genom att vara informerade kan vi också bidra till att förebygga konflikter som kan driva flyktingströmmar till Sverige och Europa.