Meny

Totalförsvarets forskningsinstitut

7 oktober

Säkrare modeller vid utsläpp av giftiga gaser

FOI har tagit fram nytt underlag för beräkningar av hur giftiga kemikalier sprids i luft. En ny rapport beskriver hur resultaten ger bättre uppskattningar vid olyckor och brand.

Bild på utsläpp

Foto: Aishhire/Wikimedia Commons

Vid en olycka, till exempel ett utsläpp från en industri, kan flyktiga och mycket giftiga kemikalier bilda gasmoln. Molnet kan föras av vinden över stora avstånd innan det späds ut och blir ofarligt. Men hur stort område täcker molnet? Vilka koncentrationer finns efter fyra eller åtta timmar? Hur farliga är de för människor? För att svara på dessa frågor behövs så kallade spridningsmodeller.

– FOI har olika modeller som beskriver hur skadliga gaserna är för människor, hur gasmoln breder ut sig och vilka områden som kan drabbas utifrån bland annat väderleksförhållande. Modellerna uppskattar kemikaliernas påverkan efter exempelvis en olycka eller brand, säger Sofia Jonasson, förste forskare på avdelningen för CBRN-skydd och säkerhet i Umeå.

Spridningsmodellerna används alltså för att analysera konsekvenserna vid storskaliga utsläpp från industrier, men även för brandrök och kemiska stridsmedel (exempelvis klorgas som använts i Syrien).

Fyra nya kemikalier

Sofia Jonasson och hennes kollegor har nu förbättrat underlagen för beräkningarna, både vad gäller skaderisken för människor och hur stora områden som bör evakueras.

– Vi har även tillfört data för fyra nya kemikalier som bland annat är vanliga vid brand, säger Sofia Jonasson.

Förbättringar behövs för att få säkrare prognoser. En av svårigheterna med beräkningsmodeller för giftiga gaser är till exempel att det inte finns exakta underlag för hur skadade människor blir när de utsätts för kemikalier. Många av underlagen kommer från djurförsök, där sedan olika säkerhetsfaktorer lagts på att översätta resultaten från djur till människa. Likaså är fördröjda hälsoeffekter ett problem i sammanhanget.

– Ironiskt nog är det enklare att mäta svåra, eller dödliga, skador, medan lätta och medelsvåra skador inte har tillräckligt med underlag. Vi har nu jämfört två olika internationella metoder för att få bättre uppskattningar, säger Sofia Jonasson.

Dessa metoder är vetenskapligt baserade. Med hjälp av dem har forskarna bland annat utvecklat skadeutfallsberäkningar för olika spridningsscenarier för upp till åtta timmars exponering, från tidigare fyra.

Ett exempel på när FOI:s spridningsmodeller används av räddningstjänsten var när ett godståg med tolv vagnar fyllda med 700 ton giftig klorgas spårade ur utanför Kungsbacka år 2005.
Då användes sannolikhetsfunktioner för att beskriva förhållandet mellan de kemiska koncentrationerna i luften, exponeringens varaktighet och procenttalet av individer som kunde drabbas av livshotande skador.

Rapporten utgår från de internationella vetenskapliga modellerna AEGL och RIVM som båda prognostiserar skador vid utsläpp av kemikalier. I rapporten föreslås att skadeutfall beräknade utifrån RIVM används i första hand där det finns risk för dödlig exponering efter ett kemikalieutsläpp för en genomsnittlig befolkning och skadeutfall beräknade baserade på AEGL-3 används för kemikalier där RIVM inte har publicerat data.