Isavsmältning och stormaktkonkurrens har lett till en tydligt ökad aktivitet i Arktis som riskerar att leda till konflikter i Sveriges närområde. Det framgår av en ny studie från FOI om de olika aktörernas politiska, militära och ekonomiska intressen i Arktis.

I Arktis smälter isen dubbelt så snabbt som i resten av världen, både till havs och på land. Avsmältningen som beror på klimatförändringarna för med sig att nya transoceana farleder öppnas och att regionen blir mer tillgänglig än tidigare. Dessutom blir regionens stora naturresurser i form av olja, gas och mineraler lättare att komma åt när isen försvinner. Detta har lett till en större mänsklig aktivitet och ökat intresset för Arktis bland statliga och icke-statliga aktörer, också utanför regionen. Dessutom påverkas situationen i regionen av den globala geostrategiska utvecklingen med ökad stormaktskonkurrens i världen och försvagning av multilaterala avtal eller samarbeten mellan länder.

Enligt FOI:s nya studie leder växelverkan mellan klimatförändringarna och geostrategiska förskjutningar till att ett nytt Arktis växer fram. De centrala aktörerna är Ryssland och USA, men på senare år har även Kina börjat agera allt mer aktivt i regionen, som en följd av landets snabba makttillväxt.

– Tidigare har Arktis varit en samarbetsregion präglad av låg spänning men nu har säkerhetsläget försämrats. Mycket pekar på att utvecklingen kan leda till ökade friktioner och det är något av en paradox att, samtidigt som det finns ett välutvecklat samarbete för Arktis på många områden, ökar motsättningarna, säger Niklas Granholm, forskningsledare på FOI:s avdelning för försvarsanalys, och författare till studien.

Sveriges säkerhet kan påverkas

Niklas Granholm har studerat den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis med fokus på Sveriges norra och nordvästra närområde – Nordkalotten med omgivande områden i Barents hav och intilliggande delar av Nordatlanten. Enligt honom kan aktörernas långsiktiga politiska, militära och ekonomiska intressen i Arktis påverka Sveriges säkerhet. Rysslands intressen handlar både om att skydda den egna energiutvinningen i Arktis, som idag bekostar mycket av landets militära upprustning, och om att skydda sina kärnvapenbestyckade strategiska ubåtar vars flotta sin har hemmabas på Nordkalotten.

– Rysslands ambition är att få kontroll över hela sträckningen av Nordostpassagen från Nordkap till Berings sund och luftrummet norrut, samt att hålla västliga marina resurser så långt borta som möjligt. Både närvaron av strategiska kärnvapenresurser och framväxten av nya transoceana farleder i vårt norra närområde påverkar Sveriges säkerhet, och det behöver vi förhålla oss till. Frågan är vilka svenska militära resurser och samarbeten som behövs för att kunna möta hoten i landets norra delar, säger Niklas Granholm.

Risk för hotade farleder

För att inte hamna efter Ryssland och Kina har USA lagt om sin Arktispolitik i en mer aktiv riktning, bland annat genom att åter ha organiserat en flotta för Nordatlanten och Arktis. USA har också beslutat att bygga en ny generation isbrytare för kustbevakningen.
Enligt Niklas Granholm finns i förlängningen en risk för att farlederna över Atlanten, och vidare in mot den svenska västkusten och Östersjön, kan hotas vid en stormaktkonflikt i Arktis.

– Det skulle mycket snabbt få svåra följder för Sverige som är ett starkt export- och importberoende land. Därför behövs det utökade svenska resurser, bland annat marina, för att kunna bidra till skyddet av viktiga farleder, hamnar och infrastruktur på både västkusten och i Östersjön.